Byt inte ut betygen

Lika lite nu som tidigare är betygsutformningen ett  av de stora problemen i svensk skola.

Betygssystemet. Laga inte det som inte är trasigt.

Betygssystemet. Laga inte det som inte är trasigt.

Foto: Claudio Bresciani/TT

Politik2016-11-02 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Det sägs ibland att det enda sättet för en skolpolitiker att visa sig handlingskraftig på är att byta ut betygssystemet. Det är inte sant men det verkar likväl som att den rödgröna regeringen är fast besluten att laga framförallt sådant som inte är trasigt.

Att övergå från dagens system med kursbetyg till ämnesbetyg i gymnasiet är ett av förslagen i den utredning om gymnasieskolan som nyligen presenterades. Resultatet ligger helt inom ­ramen för utredningsuppdraget och var tämligen väntat.

Varför regeringen är så fast besluten att ändra betygen är oklart. Det är ­säkerligen så att det nuvarande systemet där eleverna får betyg från A till F i alla kurser de går inte är perfekt. Men lika lite nu som tidigare är betygs­utformningen ett av de stora problemen i svensk skola.

Att byta betygssystem är en stor och påfrestande justering som tar kraft och energi från skolväsendet. Några­ sakskäl för att göra det finns egentligen inte heller.

Detta framgår med önskvärd tydlighet av utredningens närmast totala brist på referenser till forskningen, den finns nämligen inte. Utredningen har gjort en egen undersökning som visar att det nuvarande systemet kan skapa ett mått av stress hos somliga elever.

Ser man till de länder som har ämnesbetyg är dessa ofta sammankopplade med förekomsten av studentexamineringar, det vill säga stora slutprov på allt som studenterna förväntas ha lärt sig. Det verkar sannolikt att detta skulle kunna skapa motsvarande mått av stress hos eleverna.

Betyg är konkret och handfasta, ­något alla begriper. Att göra förändringar där visar tydligt att man är en aktiv politiker som vill något. Möjligen är detta viktigt för gymnasie- och kunskapslyftsminister Anna Ekström (S). Det verkar dock osannolikt. Med sin bakgrund som generaldirektör för Skolverket finns det fog att hoppas att ministern har större respekt för svensk gymnasieskola och för svenska gymnasieelever än så.

Det finns mycket som behöver göras för att förbättra svensk skola. Att tillförsäkra ordning och reda så att alla elever garanteras en god studiemiljö är en sådan sak. Att se till så att skolor är fysiskt säkra miljöer en annan. Inte minst bör skolorna ges ett större ­utrymme att själva bestämma över verksamheten. Ju mer som bestäms ute på skolorna i stället för av riks­politiker desto bättre.

Skolan genomgick stora reformer under alliansregeringen och behöver få lugn och ro på somliga områden för att utvecklas ordentligt. Återupprättandet av en kunskapsorienterad skola är dock inte avslutat och om Ekström vill bygga vidare på det vore det välkommet.

Ledare