Ekonomerna på LO presenterade häromdagen sin prognos för de ekonomiska utsikterna under våren. Enligt prognosen kommer arbetslösheten ligga kvar på omkring åtta procent under de närmsta två åren. Arbetslösheten kommer därmed under flera år framöver vara huvudutmaningen för svensk ekonomisk politik, slog LO fast med ett tonläge som om de hade presenterat en tidigare okänd upptäckt.
Det råder inget tvivel om att jobbfrågan står i fokus för politiken. Att människor har ett jobb att gå till är avgörande för den egna försörjningen, men också för Sverige som land. När fler jobbar är det fler som betalar skatt och finansierar vård, skola och omsorg. En förutsättning för jobbskapande är att det finns företag som vill anställa eller människor som vill starta eget. Därför vore det välkommet om fler politiker och ekonomer talade om hur exempelvis möjligheterna för småföretag att växa kan förbättras.
LO skriver emellertid i rapporten att arbetslösheten behöver ”bekämpas med ett batteri av åtgärder” och skickar med rekommendationer vad gäller såväl utbildnings- och arbetsmarknadspolitik som finans-, penning- och bankpolitik. Satsningar föreslås även på bostäder och infrastuktur för att öka efterfrågan på arbetskraft. Paketet skulle kosta 70 miljarder kronor. För att ha råd med det föreslås också att utformningen av överskottsmålet ses över.
LO använder det utnötta argumentet att överskottsmålet ändå är utspelat, eftersom det inte har uppnåtts, och fnyser åt att finansminister Anders Borg (M) i vårbudgeten stod upp för en politik där målet finns kvar.
Vad Socialdemokraterna anser framgår inte klart av partiets skuggbudget. Av allt att tyda skulle S, trots skattehöjningar, dock ha svårt att spara för sämre tider. För även om vårbudgetmotionen ger sken av att vara i balans har S löst finansieringen av flera förslag genom att lämna dem utanför budgeten – såsom höjningar av a-kassan och sjukförsäkringarna. Addera LO:s miljarder samt potentiella samarbetskrav från Vänsterpartiet och Miljöpartiet och det rödgröna resultatet blir knappast positivt.
Att överskottsmålet inte har uppnåtts vittnar snarast om att målsättningen behövs. Det är bland annat tack vare sparat överskott i statskassan som Sverige har klarat sig bättre än många andra EU-länder i den ekonomiska krisen. Inte minst eurokrisen tyder på att stora budgetunderskott riskerar att bli större och svårare att satsa sig ur ju mer tiden går. Borgs omläggning är därför rätt.
Att fortsätta låna ur spargrisen, likt LO föreslår, ter sig som en lockande lösning, men för att Sverige på sikt ska klara arbetslöshetens utmaningar krävs ordning och reda i statsfinanserna – och bättre förutsättningar för företagen.