Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.
BODEN har tagit ett jättekliv i den prestigefulla och mycket viktiga rankningen av kommunernas företagsklimat som Svenskt Näringsliv genomför varje år. Från plats 138 till 64 och därmed också högre än någon annan kommun i Norrbotten har rankats någon gång tidigare. <BR>Samtidigt befäster Haparanda sin position bland landets 100 främsta kommuner. Fjolårets plats 86 och nu blivit en bättre efter en smått ofattbar förbättring under de senaste åren. <BR><SPAN class=mr>Råden viktiga <BR></SPAN>Kommunalråden Olle Lindström (m) i Boden och Sven-Erik Bucht (s) i Haparanda har förstås mycket stor del i förbättringarna. Sedan de tog över i de båda kommunerna 2002 har också företagsklimatet successivt förbättrats. Det har nu nått nivåer som exempelvis stora kommuner Stockholm, Uppsala och Norrköping kämpar för att försöka klara nästa år. <BR>Och det är viktigt med tanke på framtida etableringar. Boden och Haparanda intar viktiga platser bland landets främre kommuner när det gäller företagsklimat. Sånt lockar förstås och blir värdefull draghjälp när företagsledare vet att man får ett bra omhändertagande och att dialogen med kommunledningarna fungerar som den ska. <BR>Framgångarna i den här mätningen föder förstås nya framgångar. <BR><SPAN class=mr>Raket och sjunkbomb <BR></SPAN>Boden tillhör de allra snabbaste klättrarna på rankningslistan för hela landet. Sjunde plats i Sverige samtidigt som Boden ligger högst av alla kommuner utom en på 20-bästalistan. Alla andra har sämre placeringar i år och av dem som klättrat uppåt hade Boden den lägsta placeringen i fjol. Det är viktigt eftersom det ju är svårare att öka från en redan relativt hygglig nivå. <BR>Samtidigt är Överkalix länets verkliga sjunkbomb och har fallit hela 73 placeringar. Sämre har det faktiskt bara gått för fyra av 290 kommuner i hela landet. Trots raset har Överkalix fem andra kommuner i Norrbotten efter sig med ännu sämre placeringar än 236 av 290. Det är också värt att komma ihåg att Överkalix tidigare legat hyggligt till i mitten i rankningen för hela landet och att årets resultat är ett plötsligt brott i kurvan. Om det är tillfälligt återstår att se. <SPAN class=mr><BR>Luleå stampar <BR></SPAN>I Luleå har man svårt att få något lyft. Plats 120 nu mot 147 för fem år sedan visar att kommunen stampar på samma fläck även om man hämtat sig efter ett ras 2004. Men det är anmärkningsvärt ändå att Boden ökar som en raket och att Luleå ligger dubbelt så många placeringar efter trots det allt intensivare samarbetet mellan de båda kommunerna. Det verkar bidra till ett lyft för Boden medan det inte förändrar något i Luleå. <BR>Det finns all anledning att man noga försöker analysera frågan i länshuvudstaden. Har man bara varit ett generöst lokomotiv åt Boden som dragit fördelarna eller är det kanske den politik som de olika kommunledningarna för som är orsaken till att företagsklimatet i Boden uppfattas som så mycket bättre? <SPAN class=mr><BR>Länets motor hackar <BR></SPAN>I de här spalterna har jag ju klagat emellanåt över hur företagare i Luleå har blivit behandlade och vilka signaler som kommunledningen ibland sänder ut vid upphandlingar. Och ta beslutet om Björkskataleden som skulle behaga KF samtidigt som 13-åriga löften till trävaruföretaget Beijer bara övergavs, något som kostar luleåborna 14 miljoner extra om året då de tillsammans måste köra 260 mil extra per dygn. Eller ta ointresset av planen som skulle göra Arcus till ett guldägg En mätning för någon månad sedan visade att bara i tre kommuner i landet efterlyste man en ännu positivare attityd till att konkurrensutsätta mer kommunal verksamhet. <BR>Sånt här ger negativa ringar på vattnet och bidrar till att länets motor hackar på tomgång i rankningarna. Sättet att försöka skyla över misslyckandet med IKEA har inte heller givit rätta signalerna. <BR>Förutom Boden, Haparanda och Luleå finns även Arvidsjaur på den övre halvan i landet efter förbättringar sakta men säkert under senare åren. Men i övrigt ligger tio kommuner i länet på platser sämre än 215. Det är rent bedrövligt och visar att man inte tagit tag i de viktiga företagsfrågorna med tillräckligt starkt allvar. <SPAN class=mr><BR>Pajala sämst i klassen <BR></SPAN>Ta Piteå som bara dalar. Efter att ha varit den ledande kommunen i länet så har det bara gått bakåt. Ett ras till plats 216 som betyder 113 placeringar ner på bara fem år. <BR>Smått katastrofalt. <BR>Vad betyder det att kommunen har en kommunledning som sitter med absolut majoritet? Och har man totalt glömt bort företagarna och förstört ett bra utgångsläge. Det verkar inte bättre. <BR>Pajala är sämst i klassen med plats 276. Jag är inte förvånad när jag sett hur kommunledningen agerat. <BR>Jag minns att utvecklingschefen Jan-Erik Blomqvist för en tid sedan sa inför fullmäktigeledamöterna att näringslivsklimatet i Pajala är resultatet av ett lagarbete... <BR>"Du milde Antonius!", som mamsell Emerentia Pettersson utbrast när hon slog ihop händerna och konstaterade att nu var det världens sista tider ...
