Ett blodigt kuppförsök, juli 2016. Före och efter: Förföljelse av medieföretag och journalister. 100 000 i offentlig tjänst avskedade. Nu förändringar i grundlagen som öppnar för en president – Erdogan – på livstid, mäktigare än någon annan efter landsfadern Atatürk, vars republik fyller 100 år 2023. Detta är nedslag i Turkiet av 2018.
I Sverige bor inemot 100 000 personer födda i Turkiet eller med båda föräldrarna därifrån. Sverige förespråkar, i princip, Turkiets medlemskap i EU. Men relationen mellan Turkiet och EU är den sämsta på många år, konstaterar en grupp Europavänliga turkar som på inbjudan av Jarl Hjalmarsonstiftelsen besökt Sverige.
Erhan Arslan är chefredaktör på Turkish Policy Quarterly. Tidskriften, med Carl Bildt som en av rådgivarna, vill ge utrymme åt olika sidor i ett svårt polariserat land, säger han: ”Vi söker kompromisser, det är vad demokratin handlar om, eller hur?”
Från Turkiet hörs ofta kritik av EU, exempelvis för den brist på medkänsla man tyckte sig uppleva efter kuppen 2016. Samtidigt tycker en stor majoritet att EU-medlemskap är eftersträvansvärt.
Turkiet ansökte första gången om medlemskap år 1963. Efter en villkorad stegvis öppning från EU:s sida inleddes förhandlingar 2005. ”Tidigare genomförde Turkiet reformer mycket framgångsrikt. Detta visar på EU:s normativa kraft. Men den finns inte längre. Nu händer ingenting”, konstaterar Erhan Arslan.
I den senaste tyska valrörelsen förklarade båda huvudkandidaterna till kanslersposten att de tyckte att EU skulle avbryta processen för medlemskap. Att tala på det sättet är populärt, på båda sidor, säger Arslan. Men att stänga dörren är inte realistiskt. Det finns mycket som förenar. I grunden säkerhet, Nato-medlemskapet, och ekonomi. EU är Turkiets största handelspartner.
Turkiet och EU kunde enas om åtgärder i flyktingkrisen till bådas fördel. EU-kommissionen har precis beslutat om en ytterligare utbetalning på tre miljarder euro i stöd till Turkiet, som hyser minst 3,5 miljoner flyktingar från Syrien.
Som en del av uppgörelsen om Syrienflyktingarna öppnades för att turkar skulle få visumfrihet till EU. Av drygt 70 punkter på EU:s lista över villkor återstår bara sju. Viktigast är Turkiets lagstiftning om terrorism. Turkiet har nyss förklarat sig redo att ändra i den.
Tullunionen EU-Turkiet ingicks 1995 och skulle behöva uppdateras. Men Tyskland, som haft en rad kontroverser med Turkiet om främst mänskliga rättigheter, vägrar ge EU-kommissionen rätt att förhandla om tekniska justeringar.
Redan före kuppen 2016 försämrades yttrande- och organisationsfriheten i Turkiet. Den politiska kontrollen av rättsväsendet ökade. Framtiden, då? ”Det kan gå åt ena eller andra hållet”, spår Erhan Arslan.
Vem eller vad avgör? Slumpen? Eller någon vuxen i det europeiska rummet?