TvÄ gÄnger, Är 1529 och 1683, har den turkiska sultanen, kalifen, profeten Muhammeds eftertrÀdare, försökt erövra Wien. Det lyckades inte. Vid retrÀtten 1683 lÀmnade angriparna kvar sÀckar med kaffebönor. En del wienare trodde det var kamelfoder. Men andra förstod bÀttre. 1685 kunde ett första Kaffeehaus öppnas. Det var starten för en berömd kafékultur.
Till kaffet kunde serveras Kipferl, gifflar, ett till minne av rÀddningen undan halvmÄnen formgivet bakverk. Via den olyckliga Marie Antoinette kom det till Frankrike, dÀr det kallades just croissant - halvmÄne.
Det var gott. Huruvida slutet blir gott vet vi Ă€nnu inte. Ty att döma av tonlĂ€get hos en del aktörer verkar det nu vara dags igen för en konfrontation mellan islam och kristenheten, med fronten i Ăsterrike.
Strax innan Wien första juli tar över ordförandeskapet i EU och blir unionens ansikte utÄt stÀngs moskéer för att de inte talar positivt om landet de verkar i. UppehÄllstillstÄndet dras in för 40-talet imamer som avlönas av turkiska staten.
För första gĂ„ngen tillĂ€mpas nu den islamlag som antogs 2015, nĂ€r regeringen leddes av Socialdemokraterna. Lagen redogör för rĂ€ttigheter och skyldigheter för muslimer och muslimska samfund i Ăsterrike.
Syftet med islamlagen Àr att skapa en frÄn utlandet sjÀlvstÀndig österrikisk islam, med vÀrderingar som i samhÀllet i stort. Regeringen, sedan i höstas bestÄende av Moderaternas systerparti Folkpartiet och av Frihetspartiet, ett Jimmy à kesson-parti med lÄngt förflutet, markerar mot extremism bland en del av landets 600 000 muslimer, i en befolkning pÄ 8,5 miljoner.
Islam Ă€r ingen del av Ăsterrike â Ă€ven om österrikiska muslimer ingĂ„r i samhĂ€llet, enligt vice regeringschefen Heinz-Christian Strachhe, Frihetpartiet.
Turkiets president Erdogan tycker att Wienregeringen provocerar till krig mellan âkorset och halvmĂ„nenâ. Strache undrar om Erdogan ser sig som en ny sultan.
OrdvĂ€xlingen kontrasterar mot Ăsterrikes uttalade strĂ€van att agera brobyggare internationellt, exempelvis mellan Ryssland och EU och mellan vĂ€st och öst inom unionen, nĂ€r regimer som Polens och Ungerns revolterar mot den liberalism som lĂ€nge dominerat.
Ăsterrike följer EU-sanktionerna mot Ryssland, men deltog inte i vĂ„rens utvisningar av ryska diplomater efter giftskandalen i Storbritannien. Frihetspartiet vill avveckla sanktionerna och har faktiskt ett samarbetsavtal med Enade Ryssland, Kremls maktparti.
Alliansfria Ăsterrike var lĂ€nge ett för omvĂ€rlden bekymmersfritt land, till turisternas och allas tjĂ€nst, styrt av höger-vĂ€nsterkoalitioner. Den nuvarande höger-högerregeringen vill göra om det egna landet. Och uppenbarligen röra om lite grand i stora vĂ€rlden ocksĂ„.