Kristus, Muhammed, Buddha – religioner och vishetsläror hyllar sina förgrundsgestalter på deras födelsedagar. Mest firar kristenheten. Men i den mån man tycker att julens budskap motiverar tacksamhet borde även en tanke ägnas påven, Kristi ställföreträdare på jorden.
Ty en gång låg påvens familjepolitik i historiens framkant. Den bidrog till att Västeuropa utvecklade samhällen som blev mera framgångsrika än andra, ifall man definierar framgång som demokrati och materiellt välstånd.
Västeuropéer och deras ättlingar jorden runt tenderar att vara mera individualistiska, mindre anpassliga, och mera ”opersonligt prosociala” – böjda att lita på främlingar. Därmed skiljer de sig psykologiskt från övriga mänskligheten. Hur har det blivit så?
Påven i Rom inledde kring år 500 en kampanj mot polygami och mot äktenskap mellan nära släktingar, såsom kusinäktenskap, vilket var vanligt även i Europa för att skapa sammanhållning i dåtidens stam- och klansamhällen. Unga män stimulerades att söka en partner längre bort.
I förlängningen gynnade detta uppkomsten av nationalstater, där människor vidgar lojaliteten till en större enhet. En konkret effekt är exempelvis ökad benägenhet att vittna mot en vän som trafikdödat en fotgängare. Forskning om detta beskrivs i tidskriften Science, 7 november. Det går att googla på Jonathan F. Schulz och Joseph Henrich och WEIRD.
Engelskans ord ”weird” betyder knäpp, eller i alla fall märkligt annorlunda. Och just det är vi i Västeuropa. Våra samhällen skiljer sig från dem som hyser mänsklighetens flertal.
Frågan anmäler sig dock vad som är korrelation, att något samvariera med något annat, och kausalitet, att något också faktiskt orsakar något annat.
Om någonstans har katolska kyrkans syn på familj och sexualitet varit viktig i Italien. Men där finns ju en stor skillnad mellan förmodat lika goda katoliker i norr och söder. Däremot har den politiska utvecklingen historiskt varit olikartad, med i norr små stadsstater där människor slöt sig samman för att trygga säkerhet och ekonomi, medan människorna i söder plågades av en vrång överhet det var svårt att känna lojalitet mot. Alltså grogrund för dagens maffia.
Varför länder och samhällen blir rika eller fattiga är ämne för forskning ända upp på Nobelprisnivå. Att vara på toppen, på väg upp eller ned, eller fast i bottenläge – allt är värt att studera.
Klansamhällen kan ge trygghet och stabilitet. Och även de till synes mest avancerade och lyckosamma samhällen i vår kulturkrets kan gå gravt vilse.
Så vilka som ingår äktenskap med varandra är kanske inte en avgörande faktor för mänsklighetens väl och ve. Men påven gjorde från vår synpunkt sett i alla fall inte fel med sin medeltida äktenskapsrådgivning.