LEDARE: Billström & Persson

SPLITTRINGEN OCH DE ÖPPNA FIGHTERNA bland sossarna i Stockholms stadshus är inte alls unika även om man bland massmedier i huvudkommunen med yrvaken förvåning betraktar slagsmålen. I Luleå, Boden, Jokkmokk och andra kommuner i norr börjar de röda inbördeskrigen bli vardagsmat. Men eftersom Knivsta näst intill är världens ände för rapportörer i Stockholm så kan vi förstå att de anser att ingenting hänt förrän det hänt i storstan & Det är slående hur lika kritiken är mot finansborgarrådet Annika Billström och statsminister Göran Persson. Två makthungriga krokodilpolitiker med små öron och bred käft. De omger sig med en liten grupp ja- sägare och struntar i övriga i sina grupper. Ett par politiska tvillingsjälar och socialdemokratiska ledare som länge varit ifrågasatta, men bara en av dem släpas till skampålen. 
VARFÖR VÅGAR INGA grupper inom det socialdemokratiska partiet gå ut offentligt och kräva Göran Perssons avgång eller att han antingen ska vara statsminister eller partiledare? Annika Billström i landets största kommun törs man ge sig på för att vingklippa, men när det gäller Göran Persson hukar partimedlemmarna och lider, knäpper händerna och ber i kvällsbönerna bakom fördragna gardiner att Margot Wallström ska ändra sig och komma hem igen och rädda partiet. Kan skillnaden i behandling av de socialdemokratiska pamparna helt enkelt bero på att Annika Billström är kvinna och Göran Persson man? Och att det fortfarande i de socialdemokratiska salongerna kan vara lättare att sätta klackarna på kvinnor? På det lokala planet i Boden var det på samma sätt då sossarnas BUN-ordförande Britt Rutström och socialnämndsordförande Judit Svanberg skulle sparkas eller få tjocka överrockar. De båda kommunalråden Christian Lindgren och Hans Rolfs kunde dock säga att de skulle hoppa av varpå de ändå lugnt bestämde sig för att sitta kvar ett par veckor senare och förde partiet till första valnederlaget på 67 år &
ANNIKA BILLSTRÖM har påstått att hennes motståndare använder en manlig härskarteknik och har offentligt sagt att de konspirerar mot henne. Det senare var förstås ungefär som att tända eld på en krutdurk. Svaret blev att hon inte lyssnar utan kör sitt eget race och har ett ledarskap som inte inkluderar och att makten därför åtminstone måste delas. De låsta positionerna var ingen överraskning. Inte heller att sossarna i Stockholm före valet 2006 skulle försöka förgöra varandra. Inte sedan Billström svek vallöftet 2002 om biltullarna, splittrade partiet och bäddade för en intern konflikt som gör det utsiktslöst för sossarna att vinna valet. Därför pågår också positioneringar inför framtiden.
VISST VAR DET PERSSON som tvingade Billström att till att svika sitt och partiets stora vallöfte att inte införa trängselavgifter. Han ville ju regera vidare och binda upp miljöpartiet och Peter Eriksson. Och biltullar i Stockholm var ett tillräckligt aptitligt bete som Persson visste att de gröna skulle svälja. Annika Billström hukade i stället för att protestera. I det ögonblicket var också sossarna ett slaget parti valet 2006 oavsett vilka ledarskiften som skulle ske. Man lurar inte väljarna så grymt som sossarna i Stockholm gjort utan att det får allvarliga konsekvenser. Det visste Persson och det borde Billström också ha förstått. Men för Göran Persson var regeringsmakten viktigast och han behövde ett stabilt underlag i riksdagen. Därför offrade han makten i Stockholm efter 2006 och Billström vek ner sig när hon fick order från Han Som Bestämmer. Det är slående hur lika kritiken är mot finansborgarrådet Annika Billström och statsminister Göran Persson. Två makthungriga krokodilpolitiker med små öron och bred käft.

Ledare: Billström & Persson

Det är slående hur lika kritiken är mot finansborgarrådet Annika Billström och statsminister Göran Persson. Två makthungriga krokodilpolitiker med små öron och bred käft.