Ledare: Bidrag ger varken jobb eller kunskap

Regeringen greppar efter halmstrån i försöken att rå på långtidsarbets­lösheten. För 9 000 kronor, ungefär tre gånger studiestödets storlek, i månaden ska den som har varit arbetslös i mer än sex månader förmås att börja studera. Det så kallade studiestartstödet är tänkt att betalas ut under det första året av studier.

Reformen kommer, om den genomförs, att kosta 1,1 miljarder kronor årligen. Gymnasie- och kunskapsminister Aida Hadzialic (S) motiverar kostnaden med att det är dyrare att ha ”de här personerna” i de generella bidragssystemen.

Frågan är om regeringen betraktar förslaget som en kostnadsminskande åtgärd eller som ett faktiskt försök att få bukt med långtidsarbetslösheten. Det första kan mycket väl lyckas men sannolikheten att den rödgröna regeringen låter bidragsnivån stanna vid 9 000 kronor i månaden är låg. Då hade det varit effektivare att reformera bidragssystemens utformning direkt. Några besparingar är således inte att vänta.

Är det då möjligt att rå på långtids­arbetslösheten med studiestart­stödet? Det är föga troligt. Om möjligheten att ta sig ur en långvarig frånvaro från arbetsmarknaden inte är motivation nog att utbilda sig är det osannolikt att ett år med tredubblat studiestöd gör någon stor skillnad.

Däremot är det inte otänkbart att vi kan emotse många påbörjade utbildningar som följs av avhopp efter det första året när räkmackan blir till knäckebröd.

Incitamentet är fokuserat kring att börja studera i stället för att faktiskt utbilda sig. Det kommer att avspegla sig i resultatet. Att koppla premier till avlagd examen vore ett bättre sätt att uppnå målet, förutsatt att det faktiskt handlar om att lyfta människor ur arbetslöshet.

Det behöver löna sig bättre att arbeta jämfört med att gå på bidrag. Detta kan göras på flera sätt. Ett nytt jobbskatteavdrag är en väg att gå, att frysa bidragsnivåerna över de kommande åren är en annan.

Sanningen är dock att många långtidsarbetslösa inte enbart brister i motivation. Alla är heller inte betjänta av studier, men vill jobba ändå. Detta gäller inte minst många invandrare som överlag har lägre utbildningsgrad än infödda. Det behövs fler jobb och för denna grupp behövs det framförallt enkla, lågproduktiva arbeten.

Detta vet naturligtvis regeringen om. Studiestartstödet är ett försök att visa handlingskraft för att slippa göra det som faktiskt behövs: att förbättra företagens villkor och sänka kostnaderna för arbete.