Det råder oro på oljemarknaden. Med angreppet mot Saudi Aramco i september i färskt minne steg oljepriset rejält efter att Iran attackerat amerikanska baser i Irak, för att sedan falla tillbaka npgot på förhoppningen om att konflikten i Persiska viken inte ska eskalera. Osäkerhetsfaktorn är fortsatt stor.
Den svenska kronan är därtill svag, inte minst i förhållande till dollarn, vilket gör oljan dyrare i kronor räknat. Men priset i Sverige på en liter bensin består till närmare två tredjedelar av skatt och moms. Bara en liten del av priset svensken betalar vid pumpen bestäms av priset på råvarumarknaden.
Vid nyår höjde den rödgröna regeringen (med hjälp av Centerpartiet och Liberalerna) skatten på bensin med 15 öre per liter och på diesel med 10,25 öre genom den återinförda orättvisa automatiska upptrappningen av bränsleskatterna. Den så kallade reduktionsplikten, som är ett krav på ökad inblandning av biodrivmedel i bensin och diesel, väntas höja priset med ytterligare 20 öre, vilket betyder att politiska beslut i år pressar upp drivmedelspriserna med sammanlagt 35 öre per liter.
Skattebetalarnas förening har räknat ut att kostnaden för ett genomsnittligt hushåll med bil i år ökar med drygt 500 kronor, 220 kronor genom höjd skatt och knappt 300 kronor genom reduktionsplikten.
”500 kronor kan tyckas vara en marginell summa, men för många hushåll är bensinkostnaderna redan betungande. Dessutom utgör den totala skatten cirka 62 procent av bensinpriset, vilket motsvarar cirka 14 500 kronor skatt för en genomsnittlig årstank”, säger Sofia Linder, chefsekonom på Skattebetalarna till Expressen (4/1).
Det stannar inte där. Enligt Skattebetalarna kommer stigande reduktionsplikt i kombination med den årliga upptrappningen av bränsleskatten att driva upp bensinpriset till omkring 20 kronor per liter till 2025. Då har man inte tagit hänsyn till omvärldseffekter som balansen mellan tillgång och efterfrågan och valutakursförändringar. Om kronan försvagas eller priset på olja eller biodrivmedel stiger så ökar literpriset ännu mer.
Privatbilismen är redan hårt beskattad. Både Statens väg- och transportforskningsinstitut och Trafikanalys och har konstaterat att skatterna är betydligt högre än vad som motsvarar bilarnas miljöpåverkan.
Var går smärtgränsen för vanliga människor som behöver bilen i sin vardag för att pendla till jobbet, affären och fritidsaktiviteter? Vid 18 kronor per liter? Eller 20? Den som tar bilisternas intressen på allvar inför riksdagsvalet 2022 torde ha stora möjligheter att nå framgång.