Tycker ni att bolåneräntorna stiger oroväckande snabbt numera? Mycket snabbare än vad reporäntan stiger?
Då är dina iakttagelser helt riktiga. Boräntorna ökar mer än bankernas lånekostnader.
Bankerna har sedan 2008 ökat reporäntans snittmarginal från 1,32 till 2,06 procent, det vill säga bankerna tar ut större mellanskillnad mellan reporäntans nivå och den nivå som kunderna får betala för sina bolån.
Men det är inte nog med det, även räntan på tremånaders bolån med stiborränta (genomsnitt av den ränta som bankerna får betala när de lånar av varandra) visar en tydlig trend med ökande marginaler. Snittmarginalen har mer än fördubblats, från 0,66 procent till 1,50 procent.
SBAB har i dag en marginal på 0,91 procent på sina rörliga bolån. För ett år sedan, när Riksbanken började höja styrräntan var marginalen 0,65 procent.
Men största skillnaden uppvisar Handelsbanken med en tremånadersränta på 4,2 procent. Skillanden mellan stiborräntan och tremånadersräntan är 1,64 procent.
Dessutom ser bankerna till att öka marginalerna på vad folk får betala för att låna respektive vad bankerna betalar för att låna dina pengar. Tendensen är mycket tydlig även här, utlåningsräntorna stiger snabbare än inlåningsräntorna. På vissa konton, exempelvis lönekontona, betalar de flesta bankerna inte någon ränta alls på de insatta pengarna.
Häromdagen visade SEB, Skandinaviska Enskilda Banken, upp ett nytt gott resultat på drygt fyra miljarder kronor för andra kvartalet i år. Det var större än väntat.
Bankerna måste minska riskerna för att undvika att hamna i en ny finanskris, hävdas det med frenesi från bankhåll varje gång låneräntor och ökade marginaler kommer på tal.
Stiborräntan är lån på den korta marknaden - betydligt dyrare än med långsiktiga lån eller annan finansiering, exempelvis bostadsobligationer. Att bankerna så lättvindigt ägnar sig åt lån med kort löptid missgynnar kunderna.
Bankerna hävdar också att det ställts större krav från EU - rekommendationer från Baselkommittén (Basel III). Rekommendationerna tvingar bankerna att öka sitt eget kapital och ökade buffertar för eventuella likviditetskriser.
Men Basel III har ännu inte kommit igång. Trots det har bankerna redan satt igång den här processen.
Det är precis samma sak som händer inför Riksbankens möten om eventuell höjning av reporäntan. Långt innan Riksbanken meddelat att räntan ska höjas har bankerna redan höjt sina räntor - och gärna lite mer än de 0,25 procentenheter som Riksbanken aviserat vid de senaste höjningarna.
Är det meningen att bankkunderna än en gång ska få vara med och betala bankernas finansieringar och eventuella misslyckanden. Förra gången, under den så kallade finanskrisen var bankkunden i form av skattebetalare som fick stå för notan för bankernas vidlyftiga affärer. Och nu ska bankkunden ensamt få betala bankernas ökade likviditetskrav och mer eget kapital.
Vilka krav ställs på aktieägarna? Ska inte de också vara med och betala?
Och sist men inte minst, kommer det att betalas ut några bonusar till bankernas ledningar? Det vore kanske en fin gest att avstå från dessa när bankkunderna får allt högre kostnader för bolån och andra lån.