Tvåtredjedelar eller 14 av 21 utav Sveriges regioner/landsting uppger att de inte har tillräckligt många bemannade vårdplatser under sommaren. Bemanningsproblemen är visserligen ett återkommande problem inom sjukvården men för vissa regioner är detta ett bekymmer även när det inte är semestertider. Region Norrbotten hör till den skaran. Avsaknaden av personal leder till stängda vårdplatser och att vårdköerna och kön till operationssalarna växer. Det går hyfsat snabbt att få kontakt med och tid hos en allmänläkare inom primärvården i Norrbotten. Vad gäller första besöket hos specialistvården har dock hela 37 procent av norrbottningarna väntat mer än vårdgarantins 90 dagar och 29 procent har fått vänta längre än 90 dagar efter beslut om operation/ åtgärd.
För undertecknad, som arbetat med sjukvårdsfrågor i landstinget Dalarna känns situationen igen. Även Dalarna är ett landsting som har styrts under lång tid av Socialdemokraterna med olika koalitionspartner och där operationsköerna växer. Avstånden är långa. Det är svårt för vården att täcka in hela regionen och hinna fram i tid när olyckan är framme. Sjukvården använder sig av ambulanshelikoptrar som är dyra i drift och som måste användas så resurseffektivt som möjligt. I vissa fall kan det ju vara bättre att skicka en modernt utrustad ambulans än en helikopter, men avvägningen kan vara svår.
Det skulle därför behövas en nationell översyn kring hur landstingen kan dela på ambulanshelikoptrarna. Det borde gå att spara åtskilligt med pengar och förhindra mänskligt lidande om Sveriges samlade ambulanshelikopterflotta användes effektivare över myndighetsgränserna.
Regeringens särskilda utredare Anna Nergårdh ser över hur svensk sjukvård kan moderniseras med särskild fokus på primärvården. En förändring måste till.
Primärvården har urholkats under en längre tid. Generellt står denna del av vården för endast 17 procent av sjukvårdens nettokostnader och Norrbotten ligger ungefär på rikssnittet. Överföring av mer resurser och kompetenser till primärvården borde kunna avlasta akutsjukvården och generera en effektivare vård. I akuta skeden ska vården finnas så nära som möjligt. När det handlar om den sortens operationer som vid prostatacancer som kan vänta utan att tillståndet förvärras hos patienten borde dock avståndet spela mindre roll. Det viktigaste är kirurger inom i detta fall urologi har en hög kompetens och att den vässas genom att de får operera ofta.
Det är därför rimligt att ha kvar akutsjukvård i Gällivare, Kalix, Piteå, Kiruna och Sunderby, men se över hur specialistsjukvården organiseras.
Helt grundläggande är dock att lösa personalfrågan så att man kan behålla vårdplatser öppna och få ned andelen hyrpersonal. För att åstadkomma det krävs att Regionen blir en mer attraktiv arbetsgivare och att vården inte förknippas med stress, utbrändhet och dåliga löner.