För ett år sedan gick Ukrainas dåvarande president Viktor Janukovytj under jorden. Under dagarna som följde påbörjades den ryska annekteringen av Krimhalvön, vilken nu är ett dystert faktum. Den som går tillbaka i nyhetsarkiven kan läsa om hur Rysslands president Vladimir Putin begärde dumans stöd för att sätta trupper på Krim, utöver den flottbas som redan fanns där, i syfte att ”skydda ryska medborgares säkerhet”.
Sättet att argumentera för ryssarnas intresse har ibland kallats Putindoktrinen. Den kan jämföras med den så kallade Brezjnevdoktrinen från sovjettiden, vilken gick ut på att medlemmar i den ”socialistiska gemenskapen” hade rätt att gå in i ett annat socialistiskt land för att skydda det från ”hot mot socialismen”.
Den socialistiska gemenskapen har i dagens Ryssland dock bytts ut mot vad som ses som en rysk gemenskap.
På Utrikespolitiska institutets blogg skrev Per Jönsson förra året (19/3 2014) ett inlägg i vilket han citerar den förre ryske presidenten Dmitrij Medvedjev från år 2009: ”Att skydda våra medborgares liv och värdighet, varhelst de må befinna sig, mot aggressiva handlingar, liksom våra affärsföretags intressen utomlands, har högsta, icke förhandlingsbara prioritet för vår utrikespolitik”. Året innan hade Ryssland invaderat Georgien. Med Putin åter på presidentposten har nya steg tagits i Ukraina. Den realistiska frågan som följer är dessvärre vad nästa steg blir?
Den ryska tidningen Novaja Gazeta har i dagarna publicerat ett dokument som visar att Kreml hade en plan att ta över inte bara Krim, utan även östra Ukraina, redan innan Janukovytj försvann. Tidningen, vilken tidigare har fått en varning från den ryska censurmyndigheten, tar en risk i att publicera dokumentet.
I tider av desinformationskampanjer går det dock inte att utesluta att även en oberoende rysk tidning, med syften att granska en auktoritär stat, kan ha fått informationen medvetet läckt till sig, antingen för att ge sken inför en internationell publik av att planerna stannar där, eller för att sätta en nationell bild av att Putin har haft en medveten plan – och lyckats genomföra den. Oavsett vilket är det värt att ha i åtanke att fler planer bortom Ukraina – för att exempelvis ”skydda” ryskspråkiga grupper i Baltikum – inte kan avfärdas.
I Berlin i onsdags talade statsminister Stefan Löfven (S), på besök hos Tysklands förbundskansler Angela Merkel för att bland annat diskutera säkerheten i Europa, om sitt stöd för en diplomatisk lösning i Ukraina. Förhoppningsvis är den vägen framkomlig, men svenska och europeiska politiker måste vara beredda på att Putin tyvärr kan ha andra, mer långtgående, planer.