– Det är framför allt ett löfte om att inte lova så mycket. Att lova färre saker men att göra allt för att hålla de löftena. Det ska också ställas i kontrast till det välfärdssvek som KD menar att regeringen stått för. Det är ganska hårda ord men vi anser att det är befogat när vi har så många äldre som inte kan leva på sin pension och som inte har det boende de behöver. Det är befogat när vi har så många patienter som trots allvarlig sjukdom eller behov av operation får vänta långt mer än 90 dagar – vårdköerna har ju fördubblats under den här mandatperioden. Men det är också ett välfärdssvek när människor som utsätts för inbrott eller övergrepp ringer till Polisen och får beskedet: Tyvärr, vi har inte resurser. Då sviktar tron på välfärden, och den vill vi återupprätta.
Vad är den viktigaste reformen du vill genomföra i förskolan?– Det främsta handlar om att komma tillbaka till vad som måste vara förskolans kärnuppgift, nämligen att se till att det är en trygg och säker plats för barnen att lära sig genom lek. I dag används förskolan som ett instrument både för att kompensera för och för att ändra på det som finns i familjen. Man använder förskolan som instrument för att lösa väldigt många samhällsproblem.
– Och när man lägger så många andra pålagor på förskolan så missar man att personalen måste ha tillräckligt med tid för att hinna se varje enskilt barn och att det är det viktigaste. Det innebär att förskolegrupperna måste vara tillräckligt små. Därför vill vi lagstifta om att det max får vara tolv barn i en förskolegrupp. I dag är det en riktlinje men den efterföljs inte.
Ni vill centralisera väsentliga delar av sjukvården. Varför tror du att staten är en bättre vårdgivare än landstingen?– Vi har framför allt landat i att tiden har sprungit ifrån landstingsorganisationen. I många delar står den nu i vägen för god och jämlik vård. Det är alldeles för stora skillnader i vilken tillgänglighet man har till vården och vilken kvalitet på vård man får beroende på vilket landsting man råkar bo i. Och så kan det inte vara. Bara för att ta ett exempel, i Kronoberg får praktiskt taget alla kvinnor som drabbats av bröstcancer och som behöver opereras göra det i tid. I Gävleborg är det bara drygt 40 procent.
– Många patienter får inte den vård de är i behov av i tid vilket givetvis får stora konsekvenser och det är inte acceptabelt. Det är en direkt följd av att landstingsorganisationen är för klumpig, byråkratisk och omodern och markerar mer av sitt eget revir i stället för att samarbeta med andra. Och det finns ingen som har i uppdrag att ansvara för en jämlik vård i hela Sverige. Därför vill jag att staten ska ta över ansvaret.
Du vill införa en äldreboendegaranti. Varför ska staten reglera kommunerna i sådan detalj?– Jag tycker inte att det är detaljnivå. Grunden för det här förslaget handlar egentligen om att kommunerna ska leva upp till de lagkrav som ju redan finns, det vill säg att äldre i behov av en vårdboendeplats ska få det inom tre månader. Trots det har vi kommun på kommun som väljer att prioritera andra saker för skattebetalarnas pengar. Vi vill sätta press på kommunerna att hålla det löfte som vi som välfärdsland har gett till våra äldre. Om man jobbar och gör rätt för sig så ska samhället också ta hand om en på ålderns höst. För det krävs att kommunerna bygger fler äldreboenden.