Kostnaderna för sjukskrivningar och personlig assistans skenar. Samtidigt sker många felaktiga utbetalningar. Men Försäkringskassan har inte tid att kräva tillbaka pengarna. Bara i år har man låtit bli att kräva tillbaka 120 miljoner kronor.
Myndigheten måste se över sina prioriteringar så att felaktigt utbetalda pengar också kommer tillbaka.
Regeringen har kritiserats för sitt förslag om att strama åt rätten till personlig assistans. Men kostnaderna har fördubblats på 10 år och fusk och felutbetalningar är ett problem. I debatten om assistansersättningen har många familjer känt sig påhoppade. De anser att regeringen använder argument om fusk för att sedan kunna skära i assistansen för alla. Det är precis därför det är viktigt att pengar som felaktigt betalats ut kommer tillbaka. Annars eroderar förtroendet för hela systemet.
I år betalas 30 miljarder kronor ut till 16 000 personer som beviljats assistansersättning. Enligt Försäkringskassans beräkningar kan runt 10 procent av utbetalningarna vara felaktiga och en stor del misstänks gå till organiserad brottslighet (SR 11/8). Vid årsskiftet uppgick de totala kraven på återbetalning till 3,5 miljarder kronor.
När regeringen vill minska kostnaden för assistansen borde den prioritera att komma åt fusket. Det har också Försäkringskassan gjort. Problemet, vilket DN uppmärksammat, är att myndigheten inte säger sig ha resurser för att kräva tillbaka alla felaktigt utbetalda medel (3/11).
Försäkringskassan måste prioritera om så att alla felaktiga utbetalningar krävs tillbaka. En slapphet från myndighetens sida sänder en signal att marknaden för personlig assistans är som Vilda Västern. Det drar till sig oseriösa aktörer som inte har inom assistansen att göra.
Ett exempel, som lyckligtvis uppdagades, är assistanshärvan i Södertälje där ett bolag lurade Försäkringskassan på närmare 30 miljoner kronor. Försäkringskassan betalade ut ersättning för arbete som aldrig utfördes. Samtidigt lämnades ett 20-tal personer med sjukdomar och svåra funktionshinder ensamma utan hjälp.
När assistansreformen genomfördes år 1994 syftade den till att ge personer med betydande funktionsnedsättningar en bättre livssituation. Och det har den gjort. Därför borde regeringen såväl som Försäkringskassan se till att kontrollerna och återkraven av medel fungerar.
Att de inte gör så i dag sänder fel signaler och skadar dem som behöver assistans.