Att landets VA-nät är i behov av stora investeringar borde de flesta vara medvetna om, men dessvärre är så inte fallet. Ännu värre är att det investeringsbehov som kalkylerats av branschorganisationen Svenskt vatten kan ligga grovt i underkant. Det visar en ny studie på uppdrag av Kommunalekonomernas förening.
Studien visar att en majoritet, 68 procent, av kommunerna som deltagit i den har börjat höja VA-taxorna de senaste åren för att kunna göra de investeringar som behövs. Samtidigt varierar behovet, och nödvändiga kostnader, mellan olika kommuner. Investeringar behöver göras i form av både upprustning av det befintliga nätet och utbyggnad på grund av att befolkningen ökar.
Enligt studien finns dock få samband mellan kommuner med ett relativt stort investeringsbehov och sådana med en väl utarbetad ekonomisk planering för att finansiera upprustningen. Studien kan på så vis leda till slutsatsen att kommuner med relativt god medvetenhet kring VA-nätets behov har satt sig i en betydligt mer fördelaktig position än de som systematiskt skjutit problemen på framtiden.
Många betraktar kommunalt vatten och avlopp som självklarheter, något som helt enkelt ska fungera. För den kortsiktigt lagde politikern kan det därför vara lockande att ägna sig åt mindre viktiga, men mer synliga, ändamål såsom nya lekplatser, utsmyckningar eller helsubventionerade fritidsaktiviteter för pensionärer.
Beslut att nedprioritera välbehövliga VA-investeringar kommer dock på skam när problemen väl uppstår i form av exempelvis otjänligt dricksvatten. Smällen riskerar då att bli hård mot såväl medborgarnas välmående som kommunens ekonomi, vilket i förlängningen drabbar invånarna genom kraftigt höjda VA-taxor. Just taxorna kommer dock att behöva höjas kraftigt på många ställen i alla fall, för att täcka upp det uppdämda investeringsbehovet, men det är i sådana fall att föredra utan skador och problem ovanpå detta.
Vatten och avlopp är en sådan företeelse som av naturliga skäl kostar mer i glest befolkade kommuner än i tätbebyggda. I de senare kan fler dela på samma rör, och i de förra är avstånden dessutom större. Men naturligt höga kostnader är bara en större anledning för kommuner att planera upprustning successivt, för att undvika en chockhöjning när det uppdämda investeringsbehovet väl tas om hand.