Behövs riskkapital i välfärden?
– Välfärdssektorn är i stort behov av kapital till följd av den demografiska utvecklingen, vi lever längre och allt färre ska försörja allt fler. Huruvida det enda kapitalet till välfärdssektorn ska vara skattepengar är en politisk fråga. Antingen får man höja skatten eller se till att det kommer in kapital från andra håll.
Hur ser du på kritiken som trots allt finns?
– Mycket bygger på myter. För det första har riskkapital inte tagit över välfärden, som det ibland kan låta. Kommunernas och landstingens kostnader för välfärd som är hänförliga till riskkapitalbolag är inte mer än fem procent. Fakta och forskning visar på att kvaliteten bland privata äldreboenden är bättre än på kommunala äldreboenden enligt Socialstyrelsens rapport.
Men ingen rök utan eld brukar man ju säga. Vad beror myterna på?
– Om vi ska vara självkritiska så har väl inte alla private equity aktörer varit jättebra på att kommunicera. Carema-drevet, som ju egentligen inte var en skandal men blev det i media, visade på detta. Kritiken är ideologiskt driven. Myter om ”Riskkapitalet” blev ett slagträ i den politiska debatten.
Är inte riskkapitalbolagens relativt korta ägarhorisonter på 3–7 år problematisk i sammanhanget?
– Affärsmodellen bygger på att man har lyckats göra verksamheten bättre och mer värd i förhållande till när den köptes. Det är bara genom att bygga långsiktigt bra verksamheter som riskkapitalbolag kan få avkastning på sina investerade pengar. Att utveckla långsiktigt bra verksamheter är inte samma sak som att samma ägare måste äga verksamheten under lång tid.
Varför behöver branschen då en uppförandekod?
– Onoterade bolag har ingen formell informationsplikt mot allmänhet och media, men med tanke på branschens storlek och private equity bland annat driver välfärdsverksamhet måste den generella standarden på kommunikationen mot media och allmänhet bli bättre. Kodarbetet är en konsekvens av självrannsakan där vi tycker att riskkapitalbolagen varit för dåliga med sin informationsgivning. Bättre transparens och informationsgivning är centralt i uppförandekoden vilken blir en standard för våra medlemmar att förhålla sig till. De som inte gör det riskerar erinran, varning och även uteslutning ur föreningen.
Men är det inte bra att vinstfrågan utreds en gång för alla?
– SVCA välkomnar en prövning av potentiella ägare de måste vara långsiktiga, seriösa och ha tillräckligt med kapital för att leverera god kvalitet oavsett om det är privat eller offentlig aktör. Det stora samhällsproblemet som den ideologiska debatten från vänstern har skymt är att vi har en välfärdssektor som behöver väldigt mycket kapital. SKL har räknat ut att det rör sig om runt 100 miljarder kronor som framöver måste in i välfärden på grund av den demografiska utvecklingen. Att då skrämma bort internationella pensionsfonder från att investera i svensk välfärd är det stora samhällsproblemet. Förlorarna på detta är brukarna av dessa tjänster som får mindre att välja på.