Ingen vet vad regeringens säkerhetspolitiska linje är

Sten Tolgfors var moderat försvarsminister 2007–2012. I boken Sverige i Nato (Timbro förlag) beskriver han relationen till Nato samt argumenterar för ett svenskt medlemskap.

Sten Tolgfors. Tidigare försvarsminister.

Sten Tolgfors. Tidigare försvarsminister.

Foto: Fredrik Sandberg

Norrbottens län2016-09-12 06:00
Detta är en ledare. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är oberoende moderat.

Du var öppen med att du var för Nato även som minister, med det finns en känsla av att Nato är något moderater är för i opposition eller efter att de har avgått. Vad har du att säga om det?

– Jag har varit för svenskt Nato­medlemskap i ett par decennier nu. Jag motionerade också om detta som riksdagsledamot. Men det är ju ingen hemlighet att det inte var Allians­regeringens politik och som minister representerar man regeringen och inte sig själv.

Du har kritiserat den nuvarande regeringens beskrivningar av den svenska säkerhetspolitiken. Varför?

– Beskrivningen av den säkerhets­politiska linjen brukar vara väldigt stabil och välgrundad. Och ser man tillbaka i tiden har det oftast funnits mycket brett stöd för den säkerhets­politiska linjen. Det jag framförallt är kritisk mot nu är att regeringen inte förklarat förändringarna i beskrivningen av den säkerhetspolitiska linjen. Beskrivningen har dessutom förändrats återkommande. Och då är ju frågan varför gör man de här förändringarna? Vad betyder de och vad är avsikten med dem?

Hur ser relationen ut mellan Sverige och Nato?

– Vi har ett nära och vardagligt samarbete med Nato. Men när vi debatterar Nato hörs sällan den delen av berättelsen. Att statsministrar deltar på toppmöten, utrikes- och försvars­ministrar deltar på ministermöten, att tjänstemän på myndigheter och regeringskansli har löpande vardagskontakter med tjänstemän i Natoländer och Nato. Vi har en ambassadör till Nato och en representation där. Vi deltar i internationella insatser som är Natoledda. Nato har ett par gånger utvärderat det svenska försvarets inriktning. Officerare kan gå i samma skolor och deltar i samma staber. Sverige och Nato har en väldigt bra relation.

Kan vi integreras mer med Nato utan att bli medlemmar?

– Det är svårt att se att det efter 20 år av stegvist och brett politiskt förankrat närmande skulle finnas så många fler steg att ta. Vi har ett särskilt nära och värderat partnerskap med Nato. Men vi är inte medlemmar. Det finns egentligen två saker som skiljer oss nu. Vi har inte rösträtt. När Nato fattar sina beslut får inte Sverige vara med. I alla andra sammanhang tycker vi att det är viktigt att Sverige ska vara med på samtliga arenor som spelar roll för Sverige. Så var det med EU, så är det med FN:s säkerhetsråd. Det gäller också för Nato. Det andra är att vi inte omfattas av artikel 5, den ömsesidiga försvarsgarantin.

Det finns en uppfattning att Sverige om det behövs kommer att få hjälp, om inte av Nato så av USA på egen hand, och att vi därför inte behöver försvarsgarantin.

– För något år sedan handlade debatten mycket om just det. Företrädare för Nato sade att som icke medlemsland är Sverige inte garanterat hjälp om vi skulle bli attackerade. Man sade aldrig att Sverige inte skulle få hjälp, men gjorde tydligt att vi inte är garanterade det. Och det är ju där skillnaden ligger. Jag tror att det finns skäl som talar för att Sverige skulle få hjälp, precis som vi är beredda att ge andra hjälp. Därför att det ligger i andra länders intresse också. Dels för vår placering vid Östersjön, dels för att vi är så nära partnerland till Nato. Men vi kan inte utgå från det så länge Sverige inte är medlem.

Opinionsintervju | Sten Tolgfors