Vad kan förväntas av den nya EU-kommissionen?
– Den kommission vi nu får är inte idealisk att gå in i det moderna samhället med de utmaningar vi har i Ryssland, Kina, Iran, Mellanöstern och i Afrika där ebola bara är ett av många problem. Jag ser inte att den är så aktivistisk som den borde vara och att den har tillräckligt stor förmåga till nytänkande. Men å andra sidan hoppas jag att den kan fokusera på ett antal reformprogram, se till att Europa leder den digitala agendan, att vi fullföljer stabiliseringen av ekonomierna efter krisen, får en inre marknad som fungerar helt och hållet, och att vi hanterar Ryssland och vårt grannskap.
Frihandelsavtalet mellan EU och USA är en uppmärksammad fråga som kommer att ledas av svenska Cecilia Malmström som fått posten som handelskommissionär. Varför är avtalet viktigt?
– Det är en historisk möjlighet att knyta samman världens två största ekonomier. EU är världens största och USA är nummer två. Men det är också världens två i särklass viktigaste demokratier. Det är en gigantisk möjlighet att få dessa två att stå starka och kunna ta globalt ledarskap genom ökad ekonomisk utveckling och handel liksom genom kunskap och forskning.
Hur ser du på att den nytillträdda S-ledda regeringen samtidigt inte har utsett någon handelsminister?
– Sverige borde vara en nyckelaktör inom EU för att driva på frihandeln. Så nog är det konstigt, men man kan ju organisera arbetet på olika sätt. Har man ingen handelsminister, ja då faller det kanske på utrikesministern. Men Margot Wallström är mer intresserad av 80-talets Palmeagenda och jag har aldrig hört henne tala om vikten av frihandel. Lägg sedan till att den nye ordföranden i riksdagens EU-nämnd, Carl Schlyter, är EU-motståndare och hävdar att handel är någonting man borde begränsa. Den stora risken är att Sverige blir en rätt så lam aktör i en fråga där Sverige borde verka aktivt.
Italienska vänsterpolitikern Federica Mogherini, som har kritiserats av bland annat de baltiska länderna för sin eftergivenhet gentemot Ryssland, blir hög representant i utrikesfrågor. Kan det påverka EU:s hållning till Ryssland och Ukraina?
– Federica Mogherini har tillhört dem som på olika sätt har haft förståelse för Putinregimen, men jag tror inte att det kommer att påverka EU:s agerande alltför mycket. Hon kommer nog inte att kunna vara så pådrivande som hon borde vara, men å andra sidan så formas utrikespolitiken av det som medlemsstaterna faktiskt ställer krav på. Det blir en viktig politisk uppgift för mig och för många att se till att EU för en konsekvent politik mot rysk aggression.
Vad bör EU nu lägga politisk kraft på?
– Mycket av det som rör sig i Europa och i omvärlden, i form av utmaningar och olika politiska strömningar, har en magnitud och en blåskraft som gör att vi måste hålla ihop kring det som är gemensamt och i gengäld strunta i det som vi politiskt inte behöver lägga oss i.