Vad består krisen utav?
– Jag har försökt att få nuvarande regering att förstå konsekvenserna av att satsa på höjda lärarlöner utan motsvarade för skolledare. Höjda lärarlöner är bra men de duktiga lärarna är ofta de som tar steget att bli skolledare. Syns inte steget i lönekuvertet minskar incitamentet. När en förstelärare får 5 000 kronor extra per månad ligger deras lön på runt 35 000–44 000 kronor. Det motsvarar biträdande rektorsnivå.
Varför är det så viktigt, vilken roll spelar skolledarna?
– Skolledningen är där man vänder svensk skolas negativa resultat. Det är viktigt att politiker pratar om ledningen i skolan. Om man i den politiska retoriken bara talar om den underställda personalen och inte chefens betydelse sänder det signalen att det arbetet inte är viktigt. Det är redan svårt att få tag på kvalificerade skolledare.
Hur märks det?
– Nyligen var jag i en kommun där jag träffade två skolledare som inte fått gå i pension ännu för att de inte kunde hitta några ersättare. Tidigare kanske man hade tio till tjugo sökande som hade kvalifikationer för en skolledartjänst, i dag har man kanske i bästa fall en eller två. Det är en radikal förändring. Jag har talat med förstelärare som säger att de inte kommer att ta steget att bli skolledare för de vet vad det innebär i arbetsbelastning. Ekosystemet som har producerat väldigt många skolledare har brutits ned.
Hur ser situationen ut för landets skolledare?
– Skolledarna har ansvar men inte befogenheter. Politikerna klarar inte av att låta skolans ledare vara i fred och göra sitt jobb. Samtidigt har en skolledare en arbetsbelastning på 46 timmar i veckan. Då smälter arbete och fritid ihop.
– Det är ett fantastiskt yrke men 54 procent av våra medlemmar säger att de inte hinner med att stötta lärarna på grund av arbetssituationen. Uppdraget blir omöjligt att klara.
Vad beror det på?
– Staten har tagit tillbaka ett kraftigt initiativ i skolan i och med 2011 års skollag, läroplaner och förordningar. Staten aviserar i dag direkt till rektorn och till läraren, det är bra. Men den styrningen kräver också att staten tar ansvaret fullt ut. När vi frågar våra medlemmar hur man ser på det delade ansvaret mellan stat och huvudman är det många som inte längre tror på finansieringssystemet, 88 procent vill att staten tar tillbaka ansvaret för att finansiera skolan i Sverige.
Är det ett förstatligande ni vill ha?
– Nej, huvudmannaskapet ska inte ändras utan bara finansieringen. Det skulle förhindra att lokala huvudmän eller styrelser kan använda undervisningspengen till annat. Det skulle också förtydliga ansvarskedjan och förhoppningsvis låta skolledarna göra sitt jobb utan politisk inblandning.
Enligt PISA- och TIMSS-undersökningarna presterar svenska elever allt sämre, vilket ansvar har skolledarna?
– Vi har ett ansvar. Men den politiska styrningen av skolledarna betyder att våra medlemmar har tvingats att ta ett steg tillbaka. Ska vi lyckas vända resultatet måste vi ha skolledare som vågar ta flera steg framåt och i det ha stöd från politiken och ledningen i kommunerna. I Storbritannien har man lyckats att höja svaga skolor genom att ledningen fick starkt mandat.