Hur har den här granskningen gått till?
– Jag har tittat på koldioxidskatten, bensinskatten, skatten på lastbilstrafik, elskatten och skatterna på elproduktion. Sen har jag helt enkelt jämfört hur stor skatten är i dagsläget med hur stor samhällskostnaden är enligt vår bästa kunskap om vad olika aktiviteter orsaker för miljöskador.
Är det något område som står ut särskilt?
– Det varierar rätt mycket. Koldioxidskatten är väl tydligast. Där ligger samhällskostnaden på en tredjedel av de skatter som tas ut. På elskattens område finns egentligen inga miljökostnader, vilket ju inte är så konstigt. El är bara ett sätt att föra över energi. Däremot har jag funnit att beskattningen av lastbilstrafiken ligger ungefär i linje med kostnaderna den medför.
Ofta finns det ju annat som spelar in än direkt miljöpåverkan. Exempelvis påverkar vattenkraft klimatet i rätt liten utsträckning men innebär samtidigt stora störningar i det lokala ekosystemet. Dessutom medför det minskade möjligheter till bland annat fiske och vildmarksturism. Bör inte även det påverka beskattningen?
– Så är det. Men jag tycker att det får man ersätta vid själva utbyggnaden. Har man förorenaren betalar-principen bör man hålla sig till den. Jag kommer själv från vattenkraftområden och även professionellt tycker jag att det är rimligt att företagen får ersätta de kostnader som uppstår. Men det bör ske i form av en klumpsumma när man bygger och inte genom ett fortlöpande skatteuttag.
Om man bestämmer sig för att sänka skatterna med 40 miljarder kronor, är det rimligt att ägna det till miljöskatterna? Eller är det viktigare att miljöpåverkan slutar användas som ett svepskäl för att fortsätta höja de här skatterna?
– Jag tycker att man skulle behöva ha en större skattereform där man ser över alltifrån miljöbeskattning till enhetlig moms. Och inom ramen för en sådan tycker jag att man skulle göra det. Men skulle jag få 40 miljarder att sänka skatten för nu skulle jag kanske inte prioritera det här allra högst.
Vad kom du fram till om bensinskatten?
– Det jag har gjort är att titta på två myndigheter som har räknat på bilismens samhällskostnader, Trafikanalys och Statens väg- och transportforskningsinstitut. Sedan har jag uppdaterat beräkningarna och satt ett värde på koldioxidutsläpp som motsvarar kostnaderna bättre enligt nuvarande forskning. Det finns inget skäl att höja bensinskatten, tvärtom. Att regeringen har valt att automatisera höjningen av bensinskatten har absolut ingenting att göra med miljöpåverkan.
Så vad borde bensinen kosta?
– Antingen åtta eller tio kronor per liter, beroende på vilken myndighets beräkningar man litar på i övrigt.