Vad är det som utmärker den moderna automatiseringen?
– Den tidigare mekaniseringen orsakade större efterfrågan på människor som saknade utbildning och erfarenhet. Kunde man stå vid bandet eller sköta en maskin så fanns det jobb. Det var grunden för politiken som beskattade arbete hårt och lade pålagor på arbetsgivare. Men den senare utvecklingen slår annorlunda och konkurrerar ut jobb även bland tjänstemännen. Det blir visserligen fler höglönejobb, exempelvis får de som är duktiga på datorer det bättre men många inom bland annat industrin kan tvingas till låglönejobb.
Kommer vi att se en ökad lönespridning i samband med automatiseringen?
– Den vanligaste uppfattningen i forskningsvärlden är att det blir ökad polarisering. För Sveriges del såg vi det från 1990-talet och i början av 2000-talet. Men sedan 2006 har det legat stilla. Lyckas man med sysselsättningen verkar man också hålla polariseringen stången.
I rapporten från 2014 kom ni fram till att 53 procent av jobben är i farozonen. Innebär det att hälften av alla som arbetar blir arbetslösa?
– Nej, så är det inte. En del kan byta yrke inom sin anställning. En del sker genom att ineffektiva yrken och arbetsmoment fasas ut med den äldre generationen. Sen tillkommer ju nya jobb. Men där är vår slutsats att det är stora skillnader mellan hur länder klarar det. En del, som USA, har en stor minskning i sysselsättning, redan innan finanskrisen. Det är bara de länder som har reformerat kontinuerligt som har lyckats upprätthålla en stabil sysselsättning – såsom Sverige, Schweiz, Australien och Kanada.
Betyder det att Sverige står väl rustat att möta den här utmaningen?
– Ja och nej. Vi klarar oss just nu eftersom vi har genomfört en hel del reformer. Men de gjordes ju under 90-talskrisen och under Alliansens första mandatperiod. Möjligen kan vi leva några år till på detta men inte länge. Det krävs fortsatta reformer. Italien är ett av de länder som inte har genomfört reformer på många år, det är inget att avundas. Det kan gå utför väldigt snabbt. Vi ser också varningstecken i Sverige. Till exempel går industrin sämre än i de flesta andra europeiska länder sedan 2010.
Om arbetsmarknaden ändras i grunden, går det att fortsätta ha arbete som främsta skattebasen?
– Jag tror inte det. En del av de reformer jag talar om har bestått just av sänkt skatt på arbete: jobbskatteavdraget, Rot och Rut och så vidare. Under Göran Perssons tid genomfördes även en del mindre skattesänkningar. Man bör vara inställd på att full sysselsättning kräver fler sådana här steg. Allt behöver inte göras i morgon, men över en trettioårsperiod behöver skatten på arbete sänkas väsentligt.
Hur viktigt är det med ett gott innovationsklimat?
– Det blir extra viktigt. En hel del av den digitala marknaden innebär att den som är först tar över en stor del av världsmarknaden. Det gäller plattformar som Facebook, Google, Skype och Spotify men också alltmer för traditionella delar av arbetsmarknaden. Det blir allt viktigare att vara först.