En trappa ner har min sambo konferens ”i London”. Av förklarliga skäl fanns inte möjligheten att resa dit. Istället får han kommunicera med kollegorna härifrån.
Hur länge har vi inte talat om möjligheterna att ha möten på distans utan att något nämnvärt hänt? Inte för att tekniken inte funnits där, utan för att vi varit fast i gamla vanor.
Till exempel anordnade betalningsföretaget Klarna förra året en stor konferens i Berlin. För att minska klimatpåverkan valde man att låta 250 anställda ta tåget, istället för att flyga, medan 24 fick cykla. Från Stockholm till Berlin. Vilket jippo!
Varför kan inte ett modernt företag i stället hitta en digital lösning?, frågade jag i Kuriren. Det var ändå bara i september förra året. Då fanns tydligen inte videokonferens på tapeten. I dag hade det varit en nödvändighet.
Många tvingas nu arbeta från hemmakontoret när arbetsplatser stänger ner en efter en. Tekniken har funnits länge. Det är viljan som saknats. Vi har varit fast i idén att arbete måste genomföras på en viss plats. Så är det ofta, men långtifrån alltid.
Samma sak gäller skolan där digitala verktyg ofta setts som ett hot. Jo, jag tror också att det är bra om elever lär sig att skriva för hand och om de lägger undan mobiltelefonerna under lektionerna.
Men tänk om den där riktigt lysande matematikpedagogen skulle kunna hålla genomgångar för 500 istället för 20 elever? Tänk om de barn som är sjuka eller så kallade hemmasittare skulle kunna följa med i skolarbetet via datorn?
Distansundervisning öppnar också stora möjligheter för skolor i glesbygd där det kan vara svårt att rekrytera lärare. Eller där eleverna har långt till skolan. Kanske räcker det att vara i klassrummet några dagar i veckan?
Det är dock inte möjligt med svensk lagstiftning. Enligt den har alla grundskoleelever skolplikt. Här skiljer sig Sverige från Finland – och de flesta andra europeiska länder – som har läroplikt. Där är det väsentliga att man lär sig, inte var man befinner sig när man gör det.
Så borde det vara här också.
Regeringen har nu infört en tillfällig förordning som tillåter skolor att distansundervisa. Jag är tveksam till om det vore en bra idé i det här läget att helt stänga grundskolorna. Men den ökade flexibiliteten kring hur undervisning kan bedrivas borde permanentas efter krisen.
Nu sker blixtsnabbt en ”framtvingad” digitalisering. Det är något vi kommer att kunna dra nytta av under lång tid framöver.