Alltmer frekvent uppmanas vi i coronans spår att inte ifrågasätta eller kritisera regeringen och dess experter. Det är en farlig utveckling. Uppmaningarna förefaller grundade i en panisk rädsla att svenskarna ska göra fel, att vi inte kommer att lyda. En närmast löjlig farhåga.
Svenskar är lydnadsexperter, på gränsen till ett självskadebeteende. Vi högaktar ordning, systematik och auktoritet. När det bestäms att svenskarna ska börja källsortera gör vi det. Omedelbart och mangrant. Minns paret som fortsatte sortera sina sopor under terrordådet i Stockholm 2017.
Mall of Scandinavia i Solna var tydligen öde i helgen trots att inga förbud har utfärdats. Svenskar lyder ändå. Det har vi gjort sedan Gustav Vasa och vi kommer inte att sluta nu.
Experter och auktoriteter behöver ifrågasättas. Särskilt känsligt verkar det dock vara att kritisera statsepidemiolog Anders Tegnell. Han har också själv gjort vad han kan för att undergräva alla andra åsikter. Andra forskares slutsatser och varningar avfärdar han med att de är ute för egen vinning, för att få forskningspengar. Den enda som har Sveriges bästa för ögonen är han själv.
Tegnell är tveklöst en kunnig epidemiolog och hans bedömningar ska tas på allvar, men inte accepteras som Guds ord. Han har en både kort och lång historia av felbedömningar. Han är kort och gott en människa. Han är därtill en människa som inte klarar av att kommunicera. Han har konsekvent visat sig oförmögen att såväl informera allmänheten som bemöta kritik på ett kompetent sätt. Detta är allvarligt då det undergräver förtroendet för honom själv, hans roll och Folkhälsomyndigheten.
Tegnell hyllade den brittiska linjen, som var påfallande lik den svenska, med hänvisning till att de är bäst i världen på detta för att sedan ta kraftigt avstånd från britternas förmågor när de nyligen lade om kursen. Britternas tidigare strategi gick dessutom ut på att uppnå flockimmunitet något Tegnell bestämt avvisat att Sverige försöker. Han kan börja med att förklara dessa märkligheter.
Det lämpliga vore att pedagogiskt förklara varför, ur ett smittskyddsperspektiv, han anser att den svenska linjen är att föredra. Det skulle inge ett mycket större förtroende än att baktala kritikerna. Tegnell måste acceptera att han är en högt uppsatt makthavare nu, eftersom regeringen enbart agerar på myndighetens begäran, och makt måste tåla att ifrågasättas.
Vem som helst i Tegnells position måste ifrågasättas, men han har genom sitt agerande gjort behovet särskilt stort. Alternativet är ett samhälle där makten inte får kritiseras, vem är tänkt att tjäna på det?