En vanlig kritik mot våra folkvalda är att kortsiktighet prioriteras framför ett långsiktigt reformarbete. Och visst kan det vara en svaghet i vårt politiska system att så mycket sker med en fyraårshorisont. Onekligen finns det frågor där det skulle vara bra om de som utsetts att representera oss blickade längre fram i tiden.
Men samtidigt bör vi vara vaksamma när politiker målar upp visioner om det perfekta samhället tio, 20 eller 100 år från i dag. Är det något historien har lärt oss så är det hur snabbt utopier tar oss ut på ett sluttande plan där människor snart blir till medel i stället för mål.
När politiker talar med stora ord om en bättre framtid, bottnar det inte sällan i en övertro på politikens förmåga att styra utvecklingen. Sanningen är dock att de bästa politiska besluten ofta är de som ger mer rörelseutrymme åt väljarna – medborgarna -- att själva forma ett gott samhälle, ibland på egen hand men för det mesta som en del av olika gemenskaper.
Politikens långa tidshorisont, borde i större utsträckning riktas bakåt. Genom att titta i backspegeln och notera vad som har fungerat historiskt, är det lättare att se vad som bör förändras och vad man gör klokt i att låta vara orört.
Politik får aldrig bli ett självändamål, eftersom det mesta i våra liv inte har någon koppling till politiska beslut. Filosofen G.K. Chesterton konstaterade att ”gryningen är en aldrig sinande prakt, att ta sig ur sängen är ett ständigt elände, mat och vänner är alltid välkomna” – och att detta gäller oavsett vem som för tillfället bestämmer.
Därmed inte sagt att politik är irrelevant, men den politiska makten måste avgränsas. Att vi kan försvara landet mot fiender samt att lag och ordning råder, är exempelvis självklara beståndsdelar i det politiska ansvaret.
Men om vi tror att politiker ska kunna göra vår tillvaro bättre i alla avseenden, får vi räkna med att det snart leder till en klåfingrighet som i själva verket gör våra liv sämre. Är det något som många politiker har svårt för, är det nämligen när människor gör fria val som de själva tycker är dåliga – då kliar det ofta i fingrarna att trycka på voteringsknappen så att mer av våra liv regleras.
Det stora problemet är således inte att politiker har siktet inställt på nästa val, utan att de på fyra år hinner ställa till med väldigt mycket dumheter.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.