Sammantaget är detta ett recept på en stundade nationalekonomisk katastrof.
Självklart har dessa frågor lyfts och diskuterats, såväl som på nyhets- som ledar- och debattsidor. Det som skaver i diskussionerna är de debattörer som låtsas att konfliktlinjen går mellan friskolor och kommunala skolor – snarare än mellan bra och dåliga skolor.
Självklart finns det dåliga friskolor, på samma sätt som det finns dåliga kommunala skolor. I de värsta fallen finns friskolor som drivs av islamister, eller skolor som lockar till sig elever med gratis datorer och löften om “lärarfria lektioner”. Att den typen av skolor tillåts hållas öppna är ett misslyckande. Men det finns också förstklassiga friskolor. Både större koncerner av typen IES och Academedia, och små enskilda skolor som Maria Elementarskola. Gemensamt för dessa är att man har satsat på ordning och reda samt traditionell katederundervisning.
Ändå har samtliga ovan varit hårt åtgångna i media. Ofta med den typen av argument som främst brukar användas av debattörer från vänsterkanten – ”Man ska inte profitera på skattemedel! Förbjud vinster i välfärden! Det ska vara lika för alla!” Det märkliga i friskoledebatten har dock varit att dessa argument lika ofta kommit från höger. Då är det dags att ta ett djupt andetag och fundera på vad som egentligen pågår.
Att skolan ska vara lika bra över hela landet och i alla områden är allas önskan. Det är i nationens intresse att alla barn ska ges en god utbildning. Det kommer inte att ske genom att plocka bort alla friskolor. Om man krigade med samma intensitet mot digitalisering, för läsning och för traditionell undervisning där lärare är lärare snarare än mentorer som man krigar mot friskolor torde man få ett mer fruktbart resultat.
Nota bene – forskaren Gabriel Heller Sahlgren visade nyligen att friskolereformen bidragit till bättre resultat i internationella mätningar.
Argumenten mot vinster är lättare att förstå. För visst stör tanken, i alla fall i dess första led, att skolornas vinst kommer från skolpengen, alltså skatt. Då får man tänka i flera led. Det är inte bara friskolorna som gör vinst på våra pengar. Hur gör man med företagen som levererar skolmaten, får de gå med vinst? Firman som städar skolan? Måste lärarnas lön balanseras så att de inte får pengar över i slutet av månaden?
Varför är det just själva skolan som inte får gå med vinst? Argument som att vinsten tummar på undervisningens kvalitet är orimliga. Enda sättet för skolorna att tjäna pengar är att fylla skolorna. Om undervisningen inte håller god kvalitet så kommer föräldrar och elever att välja andra skolor.
Så frågan kvarstår – varför jagas just friskolorna? Hela debatten om skolan andas tyvärr mest vänsterretorik med väldigt lite substans. Den enda slutsatsen man kan dra när borgerligheten helt plötsligt håller med, är att vänstern vunnit debatten.
Catta Neuding är programledare i Axess TV och tidigare teaterchef.