Väntar glada 20-talet efter pandemin

Vågar man hoppas på en repris av ”the roaring 20s”, det glada 20-talet? Det är en vanlig förhoppning men det behöver inte bli så.

Kan det glada 20-talet vara på väg tillbaka?

Kan det glada 20-talet vara på väg tillbaka?

Foto: Markus Schreiber

Krönika2021-04-15 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

En pandemi och en ekonomisk kris, som efterföljdes av högkonjunktur och en explosion av kreativitet – det är mot bakgrund av coronaårets sorger och frustration inte så konstigt att blickarna söker sig 100 år bakåt för att finna en hoppfull motsvarighet. 

Ur ekonomiskt perspektiv är det inte alldeles långsökt. För 100 år sedan ebbade en pandemi ut, samtidigt som ny teknologi infördes och revolutionerade vardagen och aktiemarknaderna präglades av stark tillförsikt. I dag ebbar (förhoppningsvis) en pandemi ut med följden att restriktioner kan hävas och pengar som har lagts på hög av hushållen rusar ut i ekonomin igen, samtidigt som digitalisering och artificiell intelligens gör nya framsteg. Aktiemarknaderna präglas redan av optimism.

Även i vidare mening kan man hoppas på en repris, när människor kan återgå till att umgås under normala former och all undertryckt kreativitet kan blomma ut. ”1918 års virus dödade fler människor än det värsta krig som mänskligheten dittills hade bevittnat, men det minskade inte människornas vilja att umgås”, skriver statsvetaren Yascha Mounk i tidskriften The Atlantic. Sociologen och läkaren Nicholas Christakis vid Yale förutspår att trenderna under pandemin vänds till sin motsats och det – liksom under 1920-talet – sker en frigörelse på alla områden.

Som med alla historiska paralleller finns heller ingen garanti för att det faktiskt kommer att bli likadant. Den amerikanske ekonomen Barry Eichengreen påpekar i en kolumn för Project Syndicate att coronakrisen mycket väl kan ha varit en sådan fundamental krisupplevelse för människor att de framöver ändrar sitt beteende och lägger undan en större del av sin inkomst. Erfarenheten av en kris gör inte per automatik att man festar som om det inte fanns någon morgondag när krisen är över. Tvärtom kan man bli mer benägen att göra vad man kan för att undvika framtida kriser.

Vad ett uppsving under 2020-talet som är koncentrerat till vissa länder och städer skulle innebära för EU tål att reflektera över. Redan tydliga utmaningar som avfolkning, skev befolkningssammansättning och växande skillnader mellan medlemsländer skulle förstärkas och samarbetet därmed försvåras ytterligare. ”Medlemsländernas regeringar bör undvika att låta sig inspireras till självnöjdhet av paralleller till det ursprungliga glada 20-talet”, som Terzi skriver.

Daniel Braw är utrikesdebattör och filosofie doktor i historia. Han var tidigare politisk redaktör i Barometern-OT och arbetar numera som politisk sekreterare åt Kristdemokraterna i Region Kalmar län.