Strategerna i Moskva får nog se över sina cv:n framöver. Invasionen av Ukraina har inte splittrat väst utan enat det mer än någonsin. I stället är det Ryssland som splittras av det olagliga övergreppet på det ukrainska folket.
Ryssland har länge varit en stor schacknation och det internationella schackförbundet Fides ordförande är sedan 2018 en ryss, Arkadij Dvorkovitj. Det är inte vem som helst utan han var en nära medarbetare till president Dmitrij Medvedev 2008-2012 och sen vice premiärminister 2012-2018. En inte obetydlig person i rysk politik.
Likafullt var Fide och Dvorkovitj tämligen snabbt ute och fördömde Rysslands angrepp. De var inte ensamma. Det internationella fotbollsförbundet Fifa stod ut som en vegan på en köttmarknad när det först meddelade att Ryssland skulle få tävla men inte under landets namn. Kritiken var massiv och Fifa såväl som europeiska fotbollsförbundet Uefa lät inom kort förstå att Ryssland varken fick vara med på landslags- eller klubbnivå längre.
Idrottens omsvängning är lika omfattande som den som den europeiska säkerhetsordningen har genomgått. Mantrat har varit att politik och idrott inte har med varandra att göra – fascinerande påstående för alla som minns till exempel OS i Berlin 1936 eller Sovjetunionens hockeylag. Inte ens ett pågående folkmord på en utsatt minoritet kunde stoppa OS-festen i Kina tidigare i år. Inte i teorin. Rent praktiskt uteblev mycket av festen eftersom människorättsbrotten trots allt lade sordin på stämningen.
Omvändningen är betydande således, och oerhört viktig. Idrott är tätt sammanlänkat med nationalism och kan beroende på sammanhang vara antingen nyttigt eller direkt giftigt. Den ryska idrotten har stöttat Vladimir Putin tämligen förbehållslöst. Bojkotten innebär att ett propagandavapen neutraliseras.
Minst lika chockerande som idrottens omvändning är kulturens dito. Netflix har meddelat att man vägrar att leva upp till Rysslands krav på att tillhandahålla statliga kanaler och kommer därmed att få lämna den ryska marknaden. Wrestlingjätten WWE har stängt ned sin egen prenumerationstjänst i landet. Och den nya Batmanfilmen kommer inte att ha premiär i Ryssland alls. Nöjesbranschen har varit västvärldens kanske tydligaste uttolkare av principen att allt utbyte är positivt. Ändå ställde man sig snabbt tämligen enat bakom avståndstagandet mot Ryssland. En del av det kan förstås handla om att hur man vill uppfattas. En annan del om att den ryska marknaden är förhållandevis liten.
Även företagen rättar in sig i ledet. H&M och Ikea har pausat sina verksamheter i Ryssland. Företag i många branscher försöker byta ut ryska leverantörer och över hela linjen ses ett totalt avståndstagande. Jag var själv inne i en mig närliggande butik av "världens mat"-snitt nyligen. Jodå, försäljningen av ryska varor hade minskat betydligt sedan invasionen började. Hittills hade ingen varit aggressiv mot personalen på grund av varorna fanns där. Men sådant händer.
Elena Grabets driver ett ryskt café i Stockholm och berättar för SVT hur det varje dag ringer någon och hotar dem. Det är givetvis ett avskyvärt beteende som inte kan accepteras och förhoppningsvis får inslaget vettiga människor att besöka hennes café. Vem tjänar på att också det går under på grund av kriget? Det går inte att hålla enskilda ryssar ansvariga för vad Putin bestämmer sig för att göra.
Samtidigt kommer vi att behöva diskutera det ryska folkets delaktighet i vad som nu sker. Visst är det många i Ryssland som är emot kriget, betydligt fler än vad Putin väntade sig. Vanliga människor deltar i protester och till och med en del oligarker kallar kriget för ett krig. Men varför trodde egentligen Putin att kriget skulle vara populärt? För att det var det sist han gjorde det.
När Ryssland anföll Ukraina 2014 och annekterade Krim och etablerade utbrytarrepublikerna Donetsk och Luhansk var det oerhört populärt bland ryssarna. Stödet för operationen var nästan fullständigt. Det borde vara självklart för var och en att det stödet har spelat roll för statsledningens beslut att invadera Ukraina. Hur stor roll återstår att utröna. Inget av det innebär att man ska bete sig illa mot enskilda. Det borde vara självklart.
Att de olika sektorerna av samhället har slutit upp unisont för att isolera Ryssland är av godo. Men incitamentet måste fortfarande finnas där: gör er av med Putin och lägg ned imperialismen så är ni välkomna tillbaka till världen igen. Det måste finnas en framtid även för Ryssland.