Flygbolaget Easyjet uppgav för BBC att antalet bokningar ökade med 337 procent från en dag till nästa, medan bokningarna hos turismkoncernen Tui ökade med 500 procent. Och detta är innan den brittiska regeringen ens har sagt något om att resa utomlands. Boris Johnsons tal handlade om sådant som när gym kan öppna och när människor kan börja träffas igen.
Det som ur medborgarnas perspektiv är återvunnen frihet, är ur turistbranschens och många länders perspektiv en närmast existentiell nödvändighet. Förlusten i inkomster från turister beräknas ha varit elva gånger större 2020 än under finanskrisen 2009. Antalet turister minskade med 74 procent. Enligt världsturismorganisationen UNWTO riskerar mellan 100 och 120 miljoner arbetstillfällen att försvinna.
Enligt branschorganisationen World Travel & Tourism Council stod resor och turism för 10,3 procent av världens BNP under 2019. Branschen sysselsätter 330 miljoner människor. Det är vart tionde arbetstillfälle som finns i världen.
WTTC räknade med att branschen skulle sysselsätta över 400 miljoner människor 2029. Bara i Afrika skulle drygt 30 miljoner arbetstillfällen inom turism skapas under 2020-talet. Nu är denna utveckling som bäst försenad med flera år. Vill det sig illa kommer den inte att inträffa.
Hur den ekonomiska återhämtningen efter pandemin kommer att se ut är alltså i hög grad beroende av hur resandet och turismen utvecklas. Enligt experter som tillfrågades av UNWTO i januari kommer turismen att vara tillbaka på 2019 års nivå tidigast 2023. 41 procent av de tillfrågade trodde på 2024 eller ännu senare.
Beroendet av turismen ska inte underskattas i rika länder heller. För OECD-länderna bidrog turismen före pandemin till 4,4 procent av bruttonationalprodukten och 6,9 procent av sysselsättningen.
Även i denna grupp är vissa länder särskilt utsatta. I Spanien utgjorde turism 12,4 procent av bruttonationalprodukten år 2019 och genererade 2,7 miljoner arbetstillfällen, motsvarande 12,9 procent av det totala antalet jobb enligt den spanska statistikmyndigheten. Tidigt i krisen slog EU-kommissionären Thierry Breton fast att den europeiska ”Marshallplanen” för återhämtning borde riktas främst mot turismen.
För enskilda individer kan det te sig som en dröm att återfå möjligheten att resa fritt och se världen. För länder som är beroende av turistnäringen är alternativet en ekonomisk mardröm.
Daniel Braw är fristående utrikespolitisk skribent.