Samtidigt säger företrädarna inte ett ord om att svensk grundskole- och gymnasieutbildning borde förbättras. Det är politiskt korrekt att säga att utländska forskare är viktiga men inte att svensk grund- och gymnasieskola borde förbättras.
Denna fråga och två andra inom svensk utbildningspolitik belyses av världens mest kände utbildningsekonom, amerikanen Eric Hanushek. Han varnar för att försumma kvalitet i grundskola och gymnasium och ändå tro att man kan få hög kvalitet på universitetsutbildning. Regeringar är lättsinniga om de tror att bara för att ett land har lång utbildning har den bra utbildning. USA har exempelvis lång obligatorisk utbildning men kvaliteten är ojämn. Landet producerar inte tillräckligt många studenter med förkunskaper, intresse och fallenhet för forskning.
I stället hålls denna till stor del uppe av att personer med god grundutbildning från andra länder vill komma till USA för att forska. Att bara öka antalet platser i högre utbildning hjälper inte om underliggande stadier inte har hög kvalitet. I artikeln ”Will more higher education improve economic growth?” från 2016 talar Hanushek om att USA ”lever farligt”. Om ett land vill försäkra sig om en pålitlig och hög nivå i sin forskning och i sin ekonomiska situation får det inte försumma grundskola och gymnasium.
Hanushek tillbakavisar alltså en idé som i Sverige har kallats ”öppna högskolan”, dvs att fler ska ta högskoleexamen. Det är inte säkert, påpekar Hanushek, att ett land förbättrar sin samlade kunskap genom att fler studenter antas till högre utbildning. Den diskussionen utgår felaktigt från att studenter alltid kommer med vissa kunskaper och att mer högskola därför alltid ger mer kunskap. I stället är det så att när studenter med svaga kunskaper antas, går dessa inte fram speciellt mycket, de drar stora resurser, och de kommer dessutom att bromsa kunskapsinhämtandet hos medelstudenterna.
Hanushek belyser också ytterligare en fråga aktuell i Sverige, nämligen att god utbildningskvalitet kräver att studenter med höga meritvärden lockas till läraryrket och stannar i yrket. Goda lärare är nyckeln till höga studieresultat hos eleverna och till ekonomisk framgång för landet. I ”The value of smarter teachers” från 2019 har Hanushek räknat ut att USA skulle förbättra sin ekonomi oerhört, om man hade lärare av samma kvalitet som Finland. Som bekant har Sverige svårt med rekrytering till lärarutbildning.
Hanusheks resonemang pekar ut vad regeringen bör koncentrera sig på. Det är viktigt att skolministern reformerar grundskolans och gymnasieskolans organisation och läroplaner bland annat därför att en sådan reform också skulle ha en positiv effekt i högskolan. Bland högskoleutbildningarna är den viktigaste reformen den av lärarutbildningarna. Med sådana reformer kan kvaliteten i svensk forskning bygga på svensk utbildning och tillskott utifrån ses som komplement.
Inger Enkvist är professor emerita i spanska vid Lunds universitet.