Den 26 september går Tyskland till ett val som kommer att bli historiskt – det kommer nämligen att resultera i slutet på Merkel-epoken och början på en ny. Men vad handlar valet om, utöver detta personskifte?
Väljarnas bild är tydlig. Den viktigaste frågan är med god marginal coronapandemin. Enligt en aktuell opinionsundersökning från institutet Forschungsgruppe Wahlen anser 45 procent av väljarna att corona är det viktigaste problemet i Tyskland, en andel som bara miljö- och klimatfrågan är i närheten av. Ekonomi, pensioner och utbildning är jämförelsevis lågt prioriterade som politiska problem betraktade.
Detta ställer partierna i en något knepig situation. Kristdemokratiska CDU, det största partiet i dag och enligt opinionsmätningarna även efter valet, går till val på ett program som i mycket handlar om tiden efter coronapandemin. Det handlar om att återstarta den tyska ekonomin, att skapa arbetstillfällen och att förena klimatpolitik med tillväxt.
Men av allt att döma återstår många komplexa och politiskt explosiva prioriteringar att göra för att hantera smittspridningen. Ska det införas vaccinationsplikt bland exempelvis vårdanställda? Bör barn vaccineras? På något sätt behöver sådana frågor besvaras.
Samtidigt är politikens möjligheter att agera mycket mindre än i början av krisen. En ny nedstängning ligger långt borta. ”Befolkningens beredvillighet att acceptera en ny lockdown är helt enkelt alltför liten”, säger det socialdemokratiska partiet SPD:s hälsoexpert Karl Lauterbach i tidskriften Der Spiegel. Att i valkampanjen blanda in risker och hot som väljarna är hjärtligt trötta på att höra om är också en tveksam partipolitisk framgångsstrategi.
I en mätning från ARD-DeutschlandTrend uppger hela 79 procent att de fruktar att barnens utveckling hejdas av begränsningar inom barnomsorg och skola. Även i ett scenario med hög smittspridning förordar bara drygt hälften av föräldrarna att skolan återgår till växelvis undervisning i halvklass. Utbildningsministern Anja Karliczek har redan slagit fast att undervisning i helklass ska vara normen.
Om partierna i det längsta undviker att ta ställning i frågor som rör coronahanteringen under valkampanjen, är det inte ägnat att förvåna. Här finns många fallgropar att hamna i och många röster att förlora. Men det innebär samtidigt att man så långt som möjligt undviker att tala klarspråk om det som enligt väljarna är valets huvudfråga.
Daniel Braw är utrikesdebattör och pol.sek. för KD i Region Kalmar län.