I torsdags samlades stadsbyggnadsnämndens arbetsutskott vilket kanske inte låter så där oerhört upphetsande men i det lugnaste vatten simmar de fulaste fiskarna. Utskottet behandlade bland annat frågan om att inleda storskaliga försök med egen grönsaksodling (sidorna 5-9 i kallelsen). Som om kommunens företagsklimat var så pass bra att det aktivt behövde försämras ytterligare.
Det är väl ingen större överraskning att motionen i fråga kommer från Miljöpartiet. Kommunen har i fjol gjort ett försök med egen grönsaksodling i stadsträdgården i Björsbyn. På 250 kvadratmeter har man lyckats odla ungefär 100 kg kålväxter, sallad och rotfrukter tillsammans med människor som står långt ifrån arbetsmarknaden och barn och elever från en förskola och en F-5-skola.
Av skrivelsen framgår att efterfrågan på produkterna från de båda skolorna var rätt lågt. Detta antas till stor del bero på att verksamheterna huvudsakligen var stängda då skörden bärgades. Totalt såldes dock ändå grönsaker för 3 000 kronor till skolorna. Kökspersonalen ställde sig dock tveksamma till kvaliteten då rotfrukterna var påtagligt små. Inte heller är det fastställt att odlingen faktiskt var ekologisk trots att detta var och alltjämt är ett av huvudmålen med projektet.
Eftersom det första försöket föll så oerhört väl ut vill nu Miljöpartiet att kommunen växlar upp och genomför ett storskaligt test av verksamhet. Under tre års tid vill MP att kommunen ska lägga totalt sex miljoner kronor på att kommunen ska odla egna små morötter som skolorna ska känna sig tvungna att köpa. Och nämndens arbetsutskott höll med. Än så länge åtminstone.
När Liberalerna, som inte har en plats i arbetsutskottet, fick veta att motionen hade gått vidare slog partiet på stora trumman. I ett inlägg på Facebook visar man upp Martin Aasa som är partiets representant i stadsbyggnadsnämnden och parollen "Vi säger nej till socialistiska tomater". Nu är det väl måhända tveksamt om själva grönsakerna skulle bli socialistiska bara för att politiken bär sådana drag. Men partiet har helt rätt i att förslaget är helt uppåt väggarna.
Det är förstås möjligt att föreställa sig än värre avarter men grönsaksodling befinner sig under alla omständigheter på ett betryggande avstånd från det kommunala kärnuppdraget. Att införa kommunal grönsaksodling är att dra igång en onödig och ineffektiv affärsverksamhet som konkurrerar ut privata företag. Det är tondövt på flera sätt.
Dels för att det inte bör ha undgått någon att jordbruket på många områden står inför en existentiell kris. Man kan tvista om hur man bäst hjälper det att bli lönsamt igen, men att vilja flytta över jordbruket i offentlig regi går inte att ta på allvar. Det är ett hån mot alla de lantbrukare som kämpar dag ut och dag in för att sätta mat på våra bord.
Dels presenterades nyligen årets företagarenkät från Svenskt näringsliv där Luleå lyckades med konststycket att prestera ännu sämre än föregående år på avgörande punkter. Det gäller inte minst kommunens inställning och attityd gentemot företagare. Att utskottet röstade igenom motionen så att den ska upp till kommunfullmäktige är ett bra tecken på hur detta ser ut i praktiken. Att förvaltningen förbehållslöst stödjer tilltaget gör läget än tydligare.
Påståendet att det hela skulle vara perfekt för skolor och förskolor är också bisarrt. När blev storskalig odling något för barnen i offentlig pedagogisk verksamhet? Ska de bussas dit från hela kommunen för att rättfärdiga det hela? Det är inget fel på odling, men ge då varje förskola ett par pallkragar i stället.
Alltsammans är som en skräckversion av ett dåligt skämt. Två företagartomater gick över Rådstugatan. Då kom de rödgröna och tjänstemännen ut och trampade ihjäl dem. Stöd din kommunala ketchuptillverkare du också!
Nu är det förstås inte så att Moderaterna, som ju till skillnad från L sitter i arbetsutskottet, har blivit för att inrätta kolchoser i Luleå. Partiets representant i utskottet, Peter Bergström, förklarar för ledarsidan att M är emot förslaget av alla de skäl som anförts ovan men att man låter det gå till fullmäktige för en bredare debatt.
Förhoppningsvis kommer även Socialdemokraterna att inta en mer verklighetstillvänd hållning i fullmäktige. Annars kan partiet inte gärna ens låtsas om att man bryr sig om företagsklimatet i kommunen längre. Allt som återstår är då en resa mot den absoluta botten, men vi kommer åtminstone att ha små kommunala rotfrukter att knapra på under färden. Om inte förskolorna ska tvingas att köpa dem igen förstås.