Tories hotat efter svek mot väljarna

Konservativa Tories fall i opinionen har kommit snabbt. I senaste valet, år 2019, vann Boris Johnson med 43,6 procent av rösterna.

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak har det inte lätt i opinionen.

Storbritanniens premiärminister Rishi Sunak har det inte lätt i opinionen.

Foto: Kin Cheung/AP/TT

Krönika2024-02-08 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Han nådde därmed nästan upp till Margaret Thatchers bästa valresultat på 43,9 procent i valet 1979. Företrädaren Theresa May låg faktiskt också på Thatchersiffror när hon vann valet 2017 med 42,3 procent. Och före henne hade David Cameron 2015 vunnit partiets största seger, i vunna valkretsar räknat, sedan 1918.

Så vad är det som har hänt? Tittar man på opinionssiffrorna sker fallet i två steg. Först vid avslöjandet av Boris Johnsons fester under pandemin – det så kallade Partygate. Sedan vid Liz Truss förslag på en Thatcherinspirerad skattesänkarbudget som tvingade henne att avgå efter bara 50 dagar som premiärminister.

Men följer man debatten verkar missnöjet vara mer djupgående. De senaste valen har Tories vunnit arbetarväljare som hoppats att en röst på de konservativa skulle ge en mer begränsad invandring och en nystart för Storbritannien som industrination. Inget av detta har infriats.

Av de som röstade för Boris Johnson 2019 är det i dag färre än hälften som säger att de kommer rösta på Tories. Men det är inte oppositionspartiet Labour som lockar, utan soffan. Det har uppstått ett vakuum i brittisk politik. 

I ett sent försök att nå fram till den nya väljargruppen har det startats en proteströrelse inom partiet. Initiativet ”Popcons”, de populärkonservativa, lanserades den 4 februari och kombinerar krav på restriktiv invandring med traditionella skattesänkningar. Det känns krystat. Som frontfigurer för initiativet står Liz Truss samt Mark Littlewood, tidigare kommunikationschef hos Liberaldemokraterna och som också har lett en marknadsliberal tankesmedja. Det är inte en uppställning som lär locka invandringskritiska arbetarröster på landsbygden.

Vad som kan hända är därför att ett nytt parti utnyttjar situationen för att ta sig in i parlamentet. Många tittar mot populisten Nigel Farage och hans Reform UK. Men Farage säger att han helst ser Tories krossade i ett valnederlag innan han går in för politiken igen.

Det är kanske precis vad som kommer att ske. Nytt val till parlamentet måste hållas senast i januari 2025 men Rishi Sunak har sagt att han avser att utlysa valet till hösten. Hur Tories ska lyckas undvika det största nederlaget i sin tvåhundraåriga historia är fortfarande oklart. Och de har väldigt lite tid att lista ut det.

Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.