Detta sedan det Nationella Förbundet för Demokrati, NLD, med den tidigare fängslade fredspristagaren Aung San Suu Kyi som ledare, hade segrat i de allmänna val som hölls i november 2020. Kuppen var synnerligen blodig och militären sköt i stort sett på allt som rörde sig. Närmare 2 000 civila dödades och tusentals arresterades, inklusive Aung San Suu Kyi.
Militären skyllde på att landet inte kunde styras utan dess fasta hand och att risken för en upplösning av nationen förelåg på grund av alla etniska minoriteter.
Myanmar, eller Burma, som det hette tidigare, var under brittiskt styre mellan 1885 och 1948. Efter frigörelsen har splittringen i ett antal etniska minoritetsgrupper varit ett hinder för den nationella sammanhållningen och redan 1962 använde militären detta resonemang vid en statskupp. Efter omfattande folkliga protester hölls till slut allmänna val 1990 och Aung San Suu Kyis parti vann en klar seger. Militären släppte dock inte makten utan satte henne i stället i husarrest.
Efter omfattande folkliga protester gick generalerna till slut med på en plan för en gradvis övergång till demokrati. I nya allmänna val som hölls 2015 kunde de återigen konstatera att Aung San Suu Kyi och hennes parti NLD hade vunnit. Militären insisterade dock på att man skulle ha en fjärdedel av alla platser i det nya parlamentet. Det hindrade inte NLD från att vinna en ännu större seger 2020.
Myanmars befolkning reagerade med stor besvikelse på den senaste statskuppen. Inte minst den yngre generationen hade börjat vänja sig vid politisk frihet och optimismen kring framtiden. Kuppen i februari 2021 skapades en genuin och utbredd ilska, som ledde till att minoriteterna började samarbeta med sina väpnade styrkor på ett sätt som tidigare aldrig skett och att ett folkligt uppror uppstod.
Militären har nu förlorat strid efter strid och allt fler rapporter kommer om att dess trupper till och med deserterar till de oppositionella styrkorna. Sedan en större offensiv kallad Operation 1027 inleddes i oktober har oppositionen tagit över minst 300 militärbaser och 17 städer. Det är därför inte omöjligt att de militära kuppmakarna faktiskt kommer att förlora makten inom en relativt nära framtid.
Situationen i Myanmar är långt ifrån enkel och uppsplittringen i etniska minoritetsgrupper kommer att bestå vad som än händer. Befolkningen består officiellt av 135 ”etniska grupper”, indelade i åtta större. Militärens brutalitet har dock skapat möjligheter som aldrig tidigare har skådats.
Lars Vargö är japanolog och tidigare ambassadör i Tokyo.