Sluta att larva er med tideräkningen

Jesus, en timmerman från Galiléen, etablerade världens största religion – kristendomen. Det är ett konstaterande som gäller oavsett om man tror att han var guds son. Det är också ett faktum att kristendomen har präglat vår civilisation under tvåtusen år.

Att vi använder den gregorianska kalendern, som i sin tur utgår från kristendomen, är inget ställningstagande för eller emot en viss religion. Det är bara en konsekvens av den dominerande ställning som den kristna läran har haft genom historien.

Därför blir jag irriterad när jag i läromedel eller på museer ser att uttryckssätten ”före Kristus” och ”efter Kristus”, ersätts med ”före vår tideräkning” samt ”efter vår tideräkning”. I stället för att exempelvis skriva att Aristoteles föddes år 384 före Kristus, står det alltså att han föddes 384 före vår tideräkning.

Ett argument för detta påfund är att Jesus förmodligen föddes några år tidigare än vad Dionysius Exiguus tänkte när han introducerade vår tideräkning på 500-talet. Men för att rätta den missen skulle det ju krävas att vi ändrade årtalen, inte bara bytte ut suffixet.

Eftersom vi när allt kommer till kritan ändå utgår från Jesu födelse, är det svårt att inte tolka det nya sättet att ange årtal som ett uttryck för en vilja att tona ned kristendomens betydelse.

Men det som händer när vi försöker sopa kristendomen under mattan, är att vi blir dummare. Hela vårt svenska samhälle är så färgat av religionen att vi går vilse om inte Bibeln får vara vår atlas. Det moderna tramset kring tideräkningen bör därför ses i ljuset av att kristendomskunskapen tappar mark i största allmänhet.

Att det är korset, kristendomens symbol, som finns på vår flagga begriper nog alla. Men hur många förstår den religiösa kopplingen till Luleås kommunvapen – att nycklarna hänger ihop med Petrus, den förste påven som av Jesus fick himmelrikets nycklar?

Teologiska referenser finns nästan överallt omkring oss. Vi hittar dem i vårt vardagliga språk, som när vi talar om barmhärtiga samariter eller om att kasta pärlor för svin. Vi ser spåren av kristendomen i lagboken liksom i etikettboken – för att inte tala om i historieboken. Och litteraturen, bildkonsten samt den klassiska musiken är världar som är sprängfyllda med kristet tankegods. Bildning förutsätter bibelkunskap.

Det finns således ingen anledning att sluta dela in förfluten tid i ett före och ett efter Kristus.

Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.