Så stödjer Sverige det fria Belarus

Sverige stärker sina kontakter med den belarusiska exilregeringen.

Utrikesminister Tobias Billström (M) besöker Svjatlana Tsichanouskaja som var den rättmätiga vinnaren i Belarus presidentval 2020.

Utrikesminister Tobias Billström (M) besöker Svjatlana Tsichanouskaja som var den rättmätiga vinnaren i Belarus presidentval 2020.

Foto: Utrikesdepartementet

Krönika2023-11-09 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Nyligen besökte utrikesminister Tobias Billström (M) Svjatlana Tsichanouskaja som var den kandidat som egentligen vann presidentvalet mot Alexandr Lukasjenko år 2020. Mötet skedde i Litauens huvudstad Vilnius där den belarusiska exilregeringen har sitt kontor.

Egentligen var det Tsichanouskajas man som ställde upp i valrörelsen 2020 men efter att han fängslades av regimen gick hon med på att sätta sitt namn på listan. Före sin kandidatur hade hon arbetat som lärare och inte varit politiskt engagerad. Det har sagts att Lukasjenko tillät henne att ställa upp som motkandidat därför att han ansåg en kvinna som chanslös. Det var hon verkligen inte.

Lukansjenko klamrade sig fast vid makten tack vare omfattande valfusk och en lika stor förtryckarapparat. Fortfarande sitter runt 1 500 dissidenter fängslade i Belarus. Tsichanouskaja och många andra i demokratirörelsen tvingades att gå i exil.

Från början hade exilregeringen bara tre krav: de politiska fångarna skulle friges, landets konstitution som bara låter presidenter sitta i max två mandatperioder skulle återinföras, och fria val skulle utlysas.

Men valnederlaget hade gjort Lukansjenko än mer beroende av Putin och när Ryssland anföll Ukraina i februari 2022 blev Belarus situation storpolitik. Ryska styrkor använder Belarus territorium för sin logistik och för att producera krigsmateriel. Belarus har även använts som bas för ryska attacker. Militära bedömare har till och med varnat för att om Putin till slut skulle använda taktiska kärnvapen skulle dessa kunna skjutas från belarusiskt territorium.

Det är mot den dystra bakgrunden som Svjatlana Tsichanouskaja nu arbetar. Belarus måste bli en del av den fredliga upplösningen av Ukrainakriget. Om landet fortsatt styrs av en diktator som tar order från Kreml kan Belarus användas för att hota grannländer och destabilisera regionen.

Det är därför som regeringen med Tobias Billström i spetsen gör något så oortodoxt i diplomatiska sammanhang som att i praktiken skicka en ambassadör till en regering utan land. Tidigare ambassadören Christina Johannesson blir nämligen den svenska regeringens särskilda sändebud till Belarus demokratirörelse i Vilnius. 

Det är ett idealistiskt sätt att stärka Belarus demokratiska opposition och visa att den styrande diktatorn i Minsk saknar legitimitet. Men det är också småstatens realpolitik. Ett demokratiskt Belarus skulle göra vår del av världen säkrare.

Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.