Så ska EU få mer makt genom krisen

Vilken är den viktigaste frågan som EU står inför just nu? Medborgarnas svar på den frågan är entydigt: hälsa.

EU vill få mer makt på hälsoområdet.

EU vill få mer makt på hälsoområdet.

Foto: Aris Oikonomou/AP/Montage

Krönika2021-04-29 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Enligt den senaste opinionsundersökningen från Eurobarometer anser européerna att hälsa för EU är en större fråga än det ekonomiska läget, klimatförändring och EU:s inflytande i världen. Enstaka procent anger brottslighet och terrorism – nästan 40 procent anger hälsa.

Det speciella med detta utfall är att EU egentligen inte har så mycket att säga till om när det gäller frågor om hälsa och sjukvård. Enligt gällande fördrag är det medlemsstaterna som har huvudansvaret, EU ska bara stödja och komplettera. 

En förändring är dock på väg att ske, framåtdriven av de uppenbara bristerna i hanteringen av coronakrisen. EU-kommissionen har efterlyst en ändring av unionens konstitution för att ge ökat utrymme för hälsopolitik. Viktiga europeiska ledare som Angela Merkel och Emmanuel Macron har uttryckt sitt stöd.

Det ligger närmast till hands att tänka sig mer samordning under en pandemi som den nu pågående. Om länderna hade mer likartade strategier, till exempel, skulle den fria rörligheten lättare kunna upprätthållas. Det skulle i sin tur mildra den ekonomiska chocken och göra försörjningen av exempelvis skyddsutrustning mer tillförlitlig.

Detta är också en del av det särskilda program som har skapats för att tillvarata erfarenheterna av covid-19, EU4Health. Unionen ska investera nästan 10 miljarder euro under 2021-2027 för att bygga upp lager, övervaka gränsöverskridande hälsohot och göra läkemedel och medicinsk utrustning tillgängliga.

Programmet ska även öka tillgängligheten, effektiviteten och motståndskraften i medlemsländernas sjukvårdssystem. Det ska minska ojämlikheterna inom unionen i tillgång till sjukvård. Det ska angripa icke smittsamma sjukdomar som cancer genom att utveckla diagnostik, förebyggande och vård. Och det ska stärka användningen av hälsodata för forskning och innovation samt främja sjukvårdens digitala omställning.

Detta är å ena sidan helt i linje med önskan om att EU ska göra större skillnad i människors vardag, en önskan som tidigare har resulterat i den ”sociala pelaren” där sådant som lönesättning och bostäder fördes upp på EU-nivå.

Men samtidigt är det på tvärs med de senaste årens kritik mot att EU bestämmer alltmer över medlemsstaternas inre angelägenheter. I en union där arbetet för tillgänglighet och effektivitet ska samordnas minskar utrymmet för förtroendevalda på det nationella planet.

Daniel Braw är utrikespolitisk debattör.