Det trumpska hotet mot Sverige är tudelat. Det handlar om säkerhetspolitiken men också om ekonomin. Trump har lovat att rädda amerikanska jobb och återindustrialisera landet genom att införa mottullar så fort någon – särskilt Kina – lägger tullar eller skatter på amerikanska varor.
Tidigare har USA ofta sett genom fingrarna på sådana åtgärder för att som största ekonomi gynna frihandel i världen. Under Trump kommer USA anta utmaningen och svara med hårt mot hårt. Trumps hållning kan förstås från ett amerikanskt perspektiv men för Sverige – ett litet exportberoende land – riskerar ökad protektionism och i värsta fall handelskrig leda till förlorade jobb och minskad välfärd.
Inom säkerhetspolitiken har Trump återkommande uttryckt ointresse för den ukrainska saken. Under valkampanjen har han lovat att han ska lösa kriget inom veckor, eller dagar. Ingången verkar vara att se Ukraina som tillhörande en rysk sfär där USA inte har något intresse. Om Ukraina ska stöttas av Nato faller det enligt Trumps syn på de europeiska alliansmedlemmarnas lott. Även den hållningen går till del att förstå ur ett amerikanskt perspektiv. Den europeiska delen av Nato åkte alltför länge snålskjuts på de amerikanska skattebetalarna. Till fripassagerarna hörde för övrigt även Sverige – som ju nedrustade utan att vara med i någon allians.
Men tidpunkten är illa vald för att bestraffa Europa. Om USA drar tillbaka sitt stöd kommer det sporra den ryska regimen att fortsätta sin aggressiva politik. Putin skulle kunna lockas att testa beslutsamheten i ett nytt tudelat Nato där de europeiska medlemmarna står ensamma. Ett scenario som general Ben Hodges, USA:s tidigare överbefälhavare i Europa, har varnat för. Hodges pekade på Baltikum som en plats där Ryssland kan attackera om Trump vinner valet i USA.
Visserligen leder Kamala Harris något i de nationella opinionsmätningarna. Marginalen är dock liten och opinionsinstituten underskattade stöden för Trump både 2016 och 2020. Dessutom räcker det inte för Kamala Harris att få en majoritet av det totala antalet röster för att vinna. Varje delstat får rösta med ett antal elektorsröster beroende på statens folkmängd. I praktiken kommer presidentvalet avgöras i några få så kallade svängstater och där arbetar nu Trump frenetiskt för att engagera sina kärnväljare att verkligen gå och rösta.
Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.