Men inte bara det. Bryter man ned väljarmönstren efter ålder är partiet störst bland förstagångsväljarna i samtliga tre delstater. I Sachsen röstade 31 procent av alla 18–24 åringar på AfD, i Thüringen 38 procent och i Brandenburg 31 procent (i den sistnämnda delstaten är rösträttsåldern 16 år). Samma mönster upprepades nyligen i Österrike, där högerradikala FPÖ blev både största parti totalt och störst bland unga väljare (16–34 år).
Det vore väl enkelt att isolera fenomenet till östra Tyskland och Österrike. Här är tröskeln att rösta högerradikalt lägre än i andra delar av det tysktalande Europa. En delförklaring är att viljan att erkänna ansvar för nazismens brott aldrig fick något riktigt fäste i DDR eller det efterkrigstida Österrike, i kontrast till Västtyskland. Det sociala tabut att rösta på AfD eller FPÖ är därför svagare i östra Tyskland respektive Österrike.
Ytterligare en delförklaring är Tysklands och Österrikes drakoniska coronaåtgärder. Många unga känner sig bestulna på sina ungdomsår och tilliten till staten fick sig en rejäl törn efter stora ingrepp i de medborgerliga friheterna. Särskilt impopulärt var Österrikes vaccintvång. Vad gäller AfD så dominerar partiet på sociala medier (inte minst Tiktok). Helt klart en fördel i en tid då unga överhuvudtaget knappt läser “vanliga” nyheter. Detsamma gäller för de flesta andra högerradikala och högerpopulistiska partier i Europa.
Trenden är liknande i till exempel Italien, Spanien och inte minst Frankrike. Varje gång det sker tenderar etablissemangets reaktion att bli lika paff: vad hände med "Generation Greta?”.
Fast så konstigt är det faktiskt inte. Sedan Lehmankraschen 2008 har Europa vacklat från den ena krisen till den andra: finanskris, eurokris, migrationskris, coronakris och sedan Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina 2022 även en akut säkerhetskris. Lägg så till ekonomisk stagnation. Det är dessa händelser som särskilt präglat generationerna födda i slutet av 90- och början av 00-talet. Besvikelsen på de etablerade partiernas oförmåga att hantera kriserna är stor hos många unga. Lockelsen att lägga sin röst på något “nytt och oprövat” är därför förståelig. Vuxenvärldens förmaningar om populismens faror lär, om något, få motsatt effekt. Räkna därför med fortsatt politisk turbulens kommande år.
Erik Thyselius är utrikesdebattör och fri skribent.