Ett tecken på det är ett uttalande som nyligen gjordes av USA:s president Joe Biden och EU-kommissionens ordförande Ursula von der Leyen. Efter några inledande formuleringar om samarbete omkring ren och förnybar energi kommer ledarna till saken: ”USA och EU arbetar tillsammans för fortsatta, tillräckliga och pålitliga leveranser av naturgas till EU från olika källor runtom i världen för att undvika utbudschocker, inklusive sådana som skulle kunna bli följden av en utvidgad rysk invasion av Ukraina.”
Skulle Ryssland få för sig att dra in gasfrågan i konflikten om Ukrainas rätt att välja säkerhetspolitisk väg hamnar Europa i ett svårt läge. Om Ryssland skulle stänga av gasexporten samtidigt som det blir extremt kallt, kommer gaslagren inom EU att vara i tomma i mars enligt en rapport från tankesmedjan Bruegel.
Och även om man skulle kunna ordna med import från andra länder – mer flytande naturgas från USA till exempel – är både de praktiska problemen och de ekonomiska konsekvenserna betydande. Alla lösningar innebär plågsamma prishöjningar.
Drar konflikten dessutom ut på tiden blir det riktigt svårt. ”Att klara en halv vinter utan import från Ryssland skulle bli svårt, men att köra den europeiska ekonomin i flera år utan rysk gas vore en enorm utmaning”, påpekar Bruegelexperterna. De menar också att det inte räcker med att öka importen från andra länder, utan att också måste övervägas åtgärder som att ta kolkraftverk i bruk igen och att senarelägga nedläggningen av den tyska kärnkraften. Hushåll och företag måste också begränsa sin användning. Europas sårbarhet när det gäller energi är stor.
Något perfekt utpressningsverktyg är dock inte gas. Ryssland är beroende av att sälja den på samma sätt som Europa är beroende av att köpa den. Störningar i leveranser kommer att skynda på omställningen till andra alternativ. Rysslands starka ekonomiska ställning, som har gjort att sanktionerna efter annekteringen av Krim fick begränsad effekt, har byggts med intäkter från export av naturgas och olja.
En taktisk användning av energivapnet skulle därmed kunna vara strategiskt kontraproduktiv. ”Historien lär oss att energi är ett värdelöst vapen för att uppnå politiska mål”, skriver Nikos Tsafos vid den amerikanska tankesmedjan Center for Strategic and International Studies. ”Men”, fortsätter han, ”det kan användas likafullt.”
Daniel Braw är utrikesdebattör och pol sek för KD i Region Kalmar län.