Jag har hunnit med att arbeta på ganska många olika skolor och träffat på ett stort antal rektorer och biträdande rektorer. En del har varit bra eller åtminstone acceptabla. Andra har varit fullständigt olämpliga som chefer.
Det är svårt att inte tänka på den så kallade Dunning-Kruger-effekten: fenomenet att inkompetenta människor tenderar att överskatta sin egen förmåga. Det finns helt enkelt ett stort antal personer som tror att de passar bra som rektorer, fast de inte gör det.
Att det finns medarbetare utan självinsikt är naturligtvis inget unikt för skolans värld. Men det som skiljer skolan från många andra branscher, är att rektorsuppdraget omfattas av ett slags moment 22.
En rektor ska genomgå den obligatoriska rektorsutbildningen. Men för att gå rektorsprogrammet måste du ha en anställning som skolledare. För mig som lärare är det alltså inte möjligt att söka utbildningen, inte ens om jag skulle bekosta hela kalaset med egna pengar. Det spelar ingen roll vilka kompetenser eller egenskaper jag har – dörren är stängd.
Detta har skapat en ledarskapsmässig inavel. Vägen till att bli rektor går ofta via att en lärare befordras till biträdande rektor på sin skola. Då finns det möjlighet att i mån av plats gå rektorsutbildningen. När det är klart har man naturligtvis utmärkta chanser att få en utlyst tjänst som rektor på någon annan skola. Väl där kan man börja utse egna biträdande rektorer som kan få gå rektorsutbildningen – och så snurrar hjulet vidare.
För den som ser allvarliga brister i hur svenska skolor leds och vill göra något åt det, är det tyvärr svårt att ta sig fram på egna meriter. Alltför ofta är det mediokra ja-sägare som blir biträdande rektorer. De som likt nordkoreanska generaler applåderar allt som den store ledaren säger. Eller de som egentligen inte vill vara chefer, men som ser rektorsexpeditionen som en tillflyktsort från klassrummet de inte trivs i.
I Liberalernas skolpolitiska program står det som punkt 65: ”Rektorsutbildningen ska öppnas upp så att även den utan anställning som rektor får möjlighet att söka in.” Det vore utmärkt om L kunde få igenom detta inom ramen för Januariöverenskommelsen.
För oavsett vilka reformer vi genomför i svensk skola och oavsett hur skickliga lärare vi kan locka till yrket, är det väldigt svårt att bedriva god undervisning om det inte finns bra rektorer som kan leda verksamheten.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.