När jag var barn hade mina föräldrar ett umgänge som kallades för ”vingänget”. Det var några vänner som enligt ett rullande schema bjöd hem varandra för att äta och dricka gott. Efter ett tag kläckte någon idén att de skulle kunna bilda en studiecirkel och snart fick de bidrag från ett av Sveriges tio studieförbund.
Det bör poängteras att det inte var fråga om något mygel. Innan varje middag höll värdparet en föreläsning om exempelvis ett vindistrikt, precis som de hade uppgett till studieförbundet. Men att subventionera medelklassens alkoholkonsumtion kan knappast anses vara en angelägen sak för folkbildningen.
I dag får studieförbunden nästan två miljarder årligen av staten. Genom Folkbildningsrådet slussas skattepengar till studiecirklar, föreläsningar, konserter och dylikt. Förra året var en tredjedel av alla studietimmar inom studieförbunden någon form av musikverksamhet. Att körer får bidrag för att kunna köpa in noter eller att rockband får tillgång till en replokal, är naturligtvis i grunden sympatiskt. Men ändå anser jag att det är helt i sin ordning att statsbidraget till studieförbunden framöver minskas.
De kommande tre åren kommer anslagen att skäras ned med totalt 500 miljoner kronor. I stället blir det bland annat mer pengar till folkhögskolorna – där många erbjuder musikutbildningar – vilket är en sund prioritering.
Vi ska absolut satsa på kultur och bildning, men då krävs det också att de begränsade resurserna används på bästa sätt.
När SVT Kulturnyheterna (13/11) rapporterade om den kommande budgeten, hade de med ett klipp från dokumentärserien Det svenska popundret. Där konstaterar Nina Persson, sångerska i gruppen The Cardigans, att ”det räckte med att anmäla sin studiecirkel så fick man pengar”. Och det är just det som är problemet. Det har varit enkelt att få bidrag vilket möjliggjort många goda verksamheter, men också inneburit att pengar strösslats över sådant som hade kunnat stå på egna ben, eller i värsta fall gått rakt ned i extremisters och kriminellas fickor. Studieförbundens bristande kontroll har följaktligen lett till skarp kritik från Riksrevisionen.
Med minskade anslag finns det möjlighet att göra ett omtag som kan stävja fusk och slöseri, men det blir också ett tillfälle att fundera över hur studieförbunden kan göra mest nytta. Allt som är gott behöver inte belönas med bidrag.
Jonatan Lönnqvist är sångare och pedagog.