En idé som får allt starkare stöd är den om pristak på gas – just gasen har i och med det ryska angreppet på Ukraina blivit en stor bristvara. Frågan var uppe på EU-nivå redan i våras men då utan att ländernas ledare kom fram till något.
Höstens ordförandeland i EU, Tjeckien, har för avsikt att ta upp frågan vid ett toppmöte den 9 september. Vissa länders ledare har på förhand uttalat sig positivt om pristak. Vissa länders ledare har på förhand uttalat sig positivt om pristak eller andra ingripanden på marknaden. I Spanien och Portugal betalar staten mellanskillnaden mellan pristaket och det egentliga priset.
Ur ett strikt ekonomiskt perspektiv ifrågasätts pristak av detta slag på flera grunder. Det driver upp efterfrågan – människor använder mer energi. Detta i sin tur gör att gasreserverna inte fylls på och att risken för ännu högre priser längre fram ökar. Med tiden kan det också bli väldigt kostsamt, och det gynnar hushåll som använder mycket el oavsett vad de har för inkomster. Dessutom är pristaket i strid med mål på miljöområdet.
Ett mer renlärigt ekonomiskt förslag formulerades nyligen av Internationella valutafonden: ”Politikens tyngdpunkt bör snabbt förflyttas till att låta prissignalerna verka på ett friare sätt och att förstärka de mest sårbaras ekonomi. Ökningen av energipriserna kommer att främja energisparande och investeringar i förnybar energi.”
Men den som skulle gå fram till väljarna med en politik enligt Internationella valutafondens rekommendationer, lär få se sitt stöd decimerat. Denna kalkyl ligger sannolikt till grund för att europeiska ledare som i våras uttryckte skepsis mot politiska ingripanden på energimarknaden nu förordar det.
Det finns också andra lösningar. En som lyfts fram från många håll är att förändra den europeiska energimarknadens funktionssätt så att gas inte bestämmer priset på all el. En sådan strukturell reform lider dock i sin tur av ett flertal svagheter: den är svår att utforma och ännu svårare att förklara för medborgarna – och den tar tid att utveckla och genomföra. Pristak är väsentligt enklare att förklara och få på plats.
Under normala omständigheter hade ett sådant ingripande på EU-nivå varit svårt att föreställa sig. Men nu råder sedan flera år inte normala omständigheter längre. Med Rysslands angrepp på Ukraina har Europa hamnat i en helt exceptionell situation. Att en exceptionell åtgärd som pristak på energi blir aktuell är kanske inte så förvånande som att det har dröjt så länge.
Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. för KD i Region Kalmar län.