Putin har ännu starkt stöd för kriget

Ur ett utifrånperspektiv råder det inga tvivel om vad en ryss borde anse om angreppet på Ukraina.

Rysslands president Vladimir Putin sitter betydligt tryggare än vad det ibland framstår som. Det förefaller inte finnas något omfattande missnöje med hans krig i Ukraina.

Rysslands president Vladimir Putin sitter betydligt tryggare än vad det ibland framstår som. Det förefaller inte finnas något omfattande missnöje med hans krig i Ukraina.

Foto: Alexander Zemlianichenko

Krönika2022-09-15 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Putins hårresande krigsföretag har varit ett militärt och säkerhetspolitiskt fiasko som utöver mycket stora förluster på slagfältet har lett till att vanliga ryssar har blivit väsentligt fattigare och att den ryska ekonomin kommer att behöva mycket lång tid för att återhämta sig.

Ett kraftigt motstånd mot kriget, parat med en stor oro över sanktionerna, vore det väntade ryska gensvaret på allt detta. Gåtfullt nog visar opinionsundersökningar något helt annat. En studie från det ansedda ryska opinionsinstitutet Levada visar att andelen som personligen stödjer den ryska militärens handlingar i Ukraina var i stort sett oförändrad mellan mars och juni. Andelen ryssar som säger att de inte stödjer Rysslands agerande i Ukraina har ökat, men bara från 14 till 20 procent. Gruppen som definitivt inte stödjer kriget utgör omkring 10 procent.

70 procent tror inte att sanktionerna kommer att ha någon negativ effekt på Rysslands utveckling. Nästan hälften tror att sanktionerna kommer att stärka Rysslands utveckling. En stor majoritet uppger sig inte ha haft några problem med att hitta varor som ersätter alla de varor som försvann när västerländska företag lämnade Ryssland.

Det finns skäl att betvivla ryska opinionsmätningarna. Ett är att människor inte vågar eller ser någon mening med att uttrycka sin åsikt, ens till ett opinionsinstitut.Men andelen som avstår från att svara inte har ökat sedan kriget började och ännu mer repressiva åtgärder vidtogs.

Inledningsvis hade det inte hade framgått vilket fiasko kriget var, och sanktionerna hade inte börjat bita. Men efter ett halvår blir denna förklaring dock allt mindre sannolik. Kriget har kört fast och sanktionerna har märkts av, men stödet för kriget har inte förändrats markant. En förklaring är att de ryssar som har drabbats hårdast av sanktionerna tillhör de grupper som mest sannolikt var emot kriget hur som helst – ”globalt integrerade ryssar”, som Levadainstitutet kallar dem. Dessa är inte tillräckligt stora för att påverka opinionen i befolkningen som helhet.

Den besvärande slutsatsen av allt detta är att det är svårt att tala om angreppet på Ukraina som ”Putins krig”, och osannolikt att det skulle uppstå några omfattande protester mot kriget. Kriget kommer av allt att döma att vinnas på slagfältet, inte genom att den ryska befolkningen vänder sig mot Putin.

Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. för KD i Region Kalmar län.