Frågan handlar alltså inte om huruvida polska kvinnor ska tillåtas komma till Sverige för att avsluta graviditeten – den rätten har de redan. Det som bland annat språkröret Isabella Lövin efterfrågar är att aborten ska subventioneras. Enligt Lövin är det ”feminism i praktiken”.
Vad kostar då en abort? Ja, det beror på vilken region och vilket slags abort man tittar på. Men mellan 5 000 och 15 000 kronor får man räkna med. Om gravida kvinnor från Polen bara ska betala patientavgifter och resten av kostaderna ska subventioneras; var ska pengarna tas ifrån?
Någon invänder nu att detta är en alltför viktig sak för att kostnader ska få stå i vägen. Men politik handlar om prioriteringar. Och ska vi prioritera polska kvinnor måste något annat nedprioriteras. Så vad ska få stå tillbaka?
Och varför skulle vi då nöja oss med att subventionera aborter till polska kvinnor? Det finns gott om länder med betydligt restriktivare abortlag än Sverige.
Men sanningen är nog att detta handlar ganska lite om polska kvinnors väl och ve, utan mer om att kapa åt sig problemformuleringsprivilegiet. I en tid när konservatismen vinner mark i den svenska offentliga samtalet, är de polska katolikerna just vad svensk vänster behöver. På andra sidan Östersjön finns den perfekta fienden: ett skräckexempel på var även Sverige kommer att hamna om högern växer sig starkare.
Med detta inte sagt att det inte finns skäl till att vara kritisk mot mycket som sker i Polen. Ej heller hävdas här att den polska abortlagen är bättre än den svenska. Poängen är att abort är något som förtjänar att diskuteras på ett mer vuxet sätt än vad det svenska debattklimatet i dag tillåter.
Det som till synes är en omsorg om polska kvinnor syftar sannolikt till något helt annat, nämligen att bevaka att svensk abortlag fortsätter vara närmast helig. På så sätt kan man blunda för de etiska avväganden som frågan bär med sig, och där Polen har kommit fram till en annan gränsdragning än vad Sverige har gjort. Vilket för övrigt även våra nordiska grannländer har.
När abortfrågan förenklas, reduceras den till en berättelse där de goda kämpar mot de onda. I en sådan sagovärld är det lätt att föreslå ofinansierade reformer som ingen kan förutse kostnaderna för, exempelvis subventionerad abort för polska kvinnor. Men i den verkliga världen kan pengarna användas bättre.
Jonatan Lönnqvist är musiklärare, sångpedagog och skribent.