Xi Jinpings Kina är i regel bättre på att smyga in sin påverkan och har fingrarna med lite överallt. De flesta svenskar har exempelvis noterat en störtflod av reklam i sociala medier för Temu, ett kinesiskt företag som på ett aggressivt sätt försöker vinna marknadsandelar.
Färre har noterat den årliga tv-festivalen Mipcom i Cannes. Inte så konstigt, eftersom det är en branschfest. Men det är ändock ett storslaget och extravagant evenemang och årets höjdpunkt för alla som jobbar med tv. Varje år i oktober vallfärdar skådespelare, regissörer, produktionsbolag och tevebolag till Cannes, dricker champagne, minglar med varandra och gör affärer.
På det sättet är Mipcom en maktspelare av stora mått. De affärsavtal som sluts har påverkan på hela världen. Produktionerna som köps och säljs finns i var mans hem – i deras datorer, mobiltelefoner, på Netflix och hos SVT.
Varje år väljer Mipcom ett ”Country of Honour”, ett land vars teveproduktion särskilt ska lyftas och som hyllas under invigningsceremonin. I år är det land man har valt Kina.
Olycksfall i ämbetet? Knappast. En inte helt okvalificerad gissning är att pengar inte luktar, eftersom det bara gått fem år sedan Kina var hedersland sist. Och som sagt, Peking vill ha sina fingrar överallt.
Att någon ville hedra Kina år 2018 var illa nog, men inte lika illa som att göra om det år 2023. Sedan förra gången har vi hunnit med att ha en pandemi med ursprung i Kina och lära oss om den kinesiska statens försök till mörkläggning.
Vidare har vi fått flera rapporter om folkmord på uigurer, som både förföljs och skickas på vad som kallas för ”omskolningsläger”, men i själva verket är regelrätta koncentrationsläger (BBC 24/9).
Dessutom finns redogörelser om massövervakning av det egna folket via mobiltelefoner och program för ansiktsigenkänning. Sedan 2015 sitter den svenska medborgaren och bokförläggaren Gui Minhai fängslad i Kina. Hans brott? Hans förlag gav ut böcker som var kritiska mot den kinesiska regimen.
Ett år efter Minhais försvinnande visades han upp i kinesisk tv där han påstod att han kommit tillbaka till Kina frivilligt för att ta ansvar för ett trafikbrott han begått 2003. Fejkade erkännanden ingår i standardrepertoaren i Xi:s Kina.
För varje år har det blivit allt tydligare att Kina är ett land som inte vill oss väl, som inte tror på mänskliga rättigheter och som inte respekterar internationell lagstiftning. Det är inte ett land som förtjänar att hyllas.
Anmälningsavgifterna till Mipcom var redan betalda när Kina utnämndes till hedersland. Att bojkotta i år hade varit meningslöst. Men de aktörer som åker dit i fortsättningen bör hålla i huvudet att Mipcom numera är en del av den kinesiska statens propagandamaskineri. Vårt eget public service-bolag bör exempelvis överväga om svenskarnas skattepengar ska gå till att ett stort gäng från SVT ska kunna mingla på Mipcom varje år. Och skåla för hederslandet Kina.
Catta Neuding, programledare i Axess och tidigare teaterchef.