Aftonbladet kunde sätta rubriken ”Kommer stå upp för det svenska snuset” efter att ha pratat med Moderaternas Elisabeth Svantesson.
Alltför ofta handlar mediabevakningen av EU om så lågt hängande frukter som snuset. Och hur länge har det inte pågått? Inför folkomröstningen 1994 hette det ”EG? Inte utan min prilla”. Inför att Sverige nu ska ta över ordförandeklubban i unionen den 1 januari har det skrivits en del, men annars är det rätt tyst kring de viktiga EU-frågorna.
Maria Strömvik, universitetslektor på statsvetenskapliga institutionen vid Lunds universitet, menar att bevakningen är direkt bedrövlig och att det finns ett så kallat reciprokt samband mellan politiken och journalistiken. ”Om partierna kommer ut på banan kommer journalisterna att hänga på. Alternativt, om journalisterna börjar fråga kommer partierna att behöva tala ut”, skriver hon.
Och nu behöver EU-frågorna bevakas mer än någonsin. EU-kommissionen har under Ursula Von Der Leyen blivit mer och mer politisk. Jämför man med när Sverige senaste hade ordförandeskapet 2009 har antalet lagförslag ökat lavinartat.
Det handlar om att de stora visioner som dragits upp inom klimat- och miljöpolitiken, men även inom migrationsfrågan, ska förverkligas i skarp lagstiftning. Många av de förslagen kan få direkta konsekvenser för Sverige. Särskilt den svenska skogs- och marknäringarna är hårt ansatta.
Samtidigt är det illa ställt med förankringen av alla EU-förslag som Regeringskansliet svarar på? I rapporten ”Hur väl förankras Sveriges EU-politik?” (2020) har Maria Strömvik tittat på omfattningen av remissförfarande och samråd efter att EU-kommissionen lagt fram ett nytt förslag. Av 2 200 EU-initiativ från 2001 och framåt visade det sig att departementen ofta inte hämtar in några synpunkter alls.
Faktum är att man varit särskilt dåliga de senaste åren när kommissionen jobbat på högvarv och i bara 4 procent av frågorna hade Regeringskansliet tagit in åsikter från andra intressenter än myndigheter. ”Det är väldigt bekvämt för politikerna när journalisterna inte ställer några besvärliga frågor”, konstaterar hon.
Det finns också ett växande svenskt inflytandeunderskott i EU. Vi har inte tillräckligt många tjänstemän, experter och forskare på plats som känner till det svenska systemet i olika frågor och kan komma med viktig input. Detta har till exempel sajten Europaportalen konstaterat i en undersökning.
Och när olika EU-förslag glider under radarn utan debatt och diskussion blir det svårt för tjänstemännen att känna till alla svenska perspektiv och vinklar. Störst chans att påverka olika lagförslag har länderna under uppskissningsfasen. När kommissionen väl släppt förslagen och EU-maskineriet gnisslat i gång är det svårare att påverka.
Så hur gick det då med prishöjningen på snus? Ingen fara. Efter några dagar av folkstorm kunde tidningarna basera ut: EU bekräftar, inget höjt pris på svenskt snus. Ordningen återställd.
Martin Berg bevakar energi- och näringslivsfrågor.