Den amerikanska administrationen har varit synnerligen frikostig med att dela med sig av information om vad Ryssland kan tänkas vilja företa sig.
Inte bara tillfällen för en tänkbar rysk invasion har presenterats, utan även uppgifter om hur Ryssland kan väntas gå tillväga och vilka styrkor som står till buds.
Nyligen meddelade administrationen att den hade underrättelser om att Ryssland planerar att sprida en film som visar ett fejkat angrepp från ukrainskt håll, med lik och med skådespelare som ska föreställa sörjande.
Informationen kan knappast betraktas som läckor och ger heller inte intryck av att delas av allmän vilja till transparens. Snarare är den unika insyn som världens befolkning nu får i en hotande militär konflikt ett exempel på ett nytt sätt att hantera aggression. ”Under de senaste åren har USA varit ett offer för Rysslands hybridkrigföring som pågår på många områden samtidigt”, skriver den tidigare CIA-tjänstemannen Douglas London i tidskriften Foreign Affairs. ”Nu håller Washington till sist på att komma ikapp.”
Genom att dela med sig av underrättelser offentligt skapar den amerikanska administrationen en gemensam bild av hotet och upprätthåller sammanhållningen bland de allierade. Genom att förmedla mer information än vad som är brukligt, har man också fråntagit Ryssland fördelen av att kunna överraska. Det är i nuläget svårt att se något ryskt aggressivt agerande som inte redan har förutsagts. Därmed minskar också sannolikheten för att dessa ageranden kommer att äga rum.
Men strategin har tydliga negativa effekter också. Öppenheten avslöjar vilken typ av källor man har och gör det möjligt för motståndaren att anpassa sig. Öppenheten har också gränser – man delar kunskap, inte källor.
Men störst blir ändå konsekvenserna för det land vars självständighet ska värnas. Ukrainas president Volodymyr Zelenskyj har sagt att det finns alldeles för mycket information som nu cirkulerar i offentligheten. Vissa underrättelser har också direkt motsagts från ukrainskt håll, exempelvis att ryssarna hade transporterat blodlager närmare gränsen vilket tydde på att ett angrepp var nära förestående.
Välbehövliga investeringar blir otänkbara. För Ukrainas del är det en ekonomisk katastrof att befinna sig i detta tillstånd av förutsagd invasion – en katastrof som dock med råge skulle överträffas av en faktisk invasion.
Daniel Braw är utrikesdebattör och pol. sek. för KD i Region Kalmar län.