Norges försvar är inte tillräckligt

Att Sverige och Finland går med i NATO innebär en stor säkerhetspolitisk förändring för Norge som varit medlem sedan 1949.

Rådhuset i Oslo. Dessvärre kan den norska armén inte försvara huvudstaden utan bara en förort till den.

Rådhuset i Oslo. Dessvärre kan den norska armén inte försvara huvudstaden utan bara en förort till den.

Foto: Håkon Mosvold Larsen

Krönika2023-04-21 05:00
Detta är en ledarkrönika. Artikeln uttrycker tidningens opinionsbildande linje. Norrbottens-Kurirens politiska etikett är moderat.

Den tidigare generalen, numera debattören, Robert Mood skrev nyligen i en krönika att Norge nu kan lägga ned sin armé. Man behöver ju inte längre vara rädd för att ett neutralt Sverige tittar på och sköter logistiken åt en eventuell angripare. (Forsvaretsforum 17/3)

Förslaget var inte helt på skämt. Den norska armén är för liten för sina uppgifter, därom råder ingen oenighet. Den består i dag av bara en brigad, som är förlagd i Nordnorge. Flera norska militärer har påpekat att det inte är tillräckligt. Brigader är ju tänkta att samverka med varandra och på så vis bygga ett system. Vid Kalla krigets slut hade Norge 13 brigader. I norsk försvarsdebatt har det anförts att dagens armé bara räcker för att försvara en förort till Oslo. 

En del tycker nog som den debattglade Mood att pengarna som läggs på fältarmén – runt 6,5 miljarder norska kronor per år – skulle göra bättre nytta om de överfördes till hemvärnet. Men arméchefen förordar i stället att sätta upp ytterligare en brigad. Det är ett förslag som borde kunna få politiskt gehör. Alla de stora partierna är överens om att landet idag lägger för lite pengar på försvaret och att en upprustning måste ske under de kommande åren. Särskilt pinsamt anses det vara att Norge inte når NATO:s princip om att lägga två procent av BNP på försvaret. 

Exakt hur försvaret ska växa är emellertid oklart. Oppositionspartiet Høyre prioriterar ökad förmåga medan Arbeiderpartiet som leder den rödgröna regeringen fokuserar på antalet anställda. Att Senterpartiet, präglat av hårdföra regionalpolitiker, innehar försvarsministerposten kan tala för att en ny brigad faktiskt blir av. Ett nytt förband skulle innebära investeringar och etableringar på nya orter.

En intressant skillnad mot Sverige är att man i den norska debatten ogenerat talar om storlekens betydelse. Den nuvarande ”Hærsjefen”, generalmajor Lars Lervik, har sagt att kriget i Ukraina påmint om att i krig är ”volum på styrkene er en kvalitet i seg selv”, han har också sagt att det ”nytter ikke å kjøpe ett supervåpen og tro at du har løst alle problemene”. (Aftenposten 13/4)

Det är sant. Ett försvar kräver inte bara modern materiel. Det behövs också fortfarande män och kvinnor i vapen. Det gäller inte minst om man är en nation med liten befolkning men stor geografisk yta. Vi i Sverige skulle lära en del av att lyssna på den norska debatten.

Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.