Den brittiske journalisten och författaren såg framför sig hur supermakter med kärnvapen skulle tävla om att dominera världen. På grund av förstörelsekraften i de nya vapnen skulle det inte råda fullt ut krig. Men det skulle heller inte vara fred.
År 2023 går mot sitt slut i en värld där allt fler oroshärdar brinner. Det är inte bara Ukrainakriget som rasar vidare. Konflikten mellan Israel och Hamas är inne i en ursinnig fas. I Röda havet har flera incidenter inträffat och flera rederier vågar inte längre gå genom Suez-kanalen. Internationella valutafondens vice vd Gita Gopinath varnade nyligen för att man i världshandeln ser konturerna av ett nytt kallt krig.
Begreppet det andra kalla kriget, eller kalla kriget 2.0 har länge använts av de som velat dra uppmärksamheten till den negativa utveckling vi nu ser frukten av. Till exempel skrev numer framlidne opinionsjournalisten och riksdagsledamoten (M) Mats Johansson en bok med just titeln Kalla kriget 2.0 redan år 2013. Johanssons fokus var då Ryssland – i dag skulle många i stället peka på Kina som motorn i maktkampen.
Den som starkast förknippas med begreppet kalla kriget 2.0 internationellt är historikern Niall Ferguson. I en intervju förklarade han nyligen varför det är Kina som bör ses som den drivande parten i det nya Kalla kriget. Kina utmanar enligt Ferguson inte bara väst ideologiskt genom att förkasta demokratin. Regimen i Peking utmanar också ekonomiskt genom handelskrig samt teknologiskt genom till exempel kapplöpningen kring AI. Teknologiskt och ekonomiskt är Kina mycket starkare än vad Sovjetunionen någonsin var.
Ryssland finns visserligen kvar i spelet men agerar nu mer som en hantlangare åt Kina. Ferguson påpekar att Putin aldrig hade vågat invadera Ukraina om han inte upplevde att han hade klartecken från Peking. Likaså hade Ryssland inte klarat sin krigsekonomi lika bra utan handeln med Kina och med tillgång till kinesisk teknologi. Samma sak gäller Iran som är inblandad i alla pågående konflikter i Mellanöstern. Vad vi i väst långsamt börjar inse är att en stor del av alla de konflikter som når oss via nyheterna i olika grad kan spåras tillbaka till Kinas vilja att utmana rådande världsordningen.
I Kina pågår samtidigt fortsatt upprustning, inte minst på den marina sidan. Många spår att Kina kommer försöka att agera mot Taiwan när man finner tiden mogen. En konflikt som skulle tvinga USA att bekänna färg och visa hur långt man är beredda att gå för att försvara demokrati i Ostasien.
Det är inte alla som skulle ha förvånats över Kinas drivande roll i det nya kalla kriget. I den nämnda essän ”You and the Atom Bomb” beskrev Orwell tre supermakter där just Kina var en. Slående framsynt då essän publicerades redan i oktober 1945 då Kina fortfarande söndrat i inbördeskrig och landets tekniska nivå ännu var långt efter andra världsmakters.
Mathias Bred är politisk redaktör på Svenska Nyhetsbyrån.