Enligt Frankfurter Allgemeine gick de tyska solcellsanläggningarna från att mata in 30 000 megawattimmar i elsystemet på dagen till endast 3 000 megawattimmar framåt kvällen. Det gjorde dock inte efterfrågan. Effektreserver sattes in och el importerades men det räckte inte. Strax före klockan 20.00 kopplade nätoperatörerna bort fyra industrianläggningar. Därefter olika bulkkonsumenter. Krisen varade fram till 21.00 innan näten var i balans.
Europa upplever just nu en djup energikris kopplad till både produktion och kraftsystem. Elpriserna har exploderat i takt med de stigande gas- och kolpriserna och koleldade anläggningar har kört för fullt. Utsläppspriserna har skjutit i höjden när vindkraften inte räckt till. I Tyskland stod kol för det största bidraget till kraftsystemet under det första halvåret 2021. Ett klimatfiasko av stora mått.
Bristen på planerbar produktion som kan stabilisera systemet känns även här. Det har varit särskilt tydligt i södra Sverige där Svenska kraftnät, SVK, tvingats strypa överföringen trots stor efterfrågan på el. Elen kostar nu cirka sju gånger mer i södra Sverige än i norra.
Vad vi bevittnar är ett politiskt misslyckande av osannolika mått. Den som roat sig med att läsa SVK:s långsiktiga marknadsanalyser har dock haft all anledning att bli nervös. Analyserna belyser hur de stora pågående förändringarna kan komma att påverka det svenska kraft- och elsystemet på sikt.
När myndigheter talar om utmaningar bör man bli orolig. I SVK:s långsiktiga marknadsanalys som publicerades 2018 återfinns 27 utmaningar. Två år senare är de 43. Men det är ingenting mot SVK:s första analys från 2015, ”Anpassning av elsystemet med en stor mängd förnybar elproduktion”. Den är på 54 sidor och innehåller 70 utmaningar. Det är ett rop på hjälp.
När systemen nu är satta under hård press börjar allt fler aktörer varna för politiska konsekvenser. Det europeiska kraftsystemet blir alltmer sammanlänkat. Tanken är god och bygger på solidaritet. Billig grön el ska kunna flöda fritt i EU. Baksidan är, som nu varit fallet, att länder vid brist tvingats importera dyr gas- och oljeproducerad el.
Men hur solidariska kommer vi att vara om detta fortsätter? När det blir kallt och industrier riskerar att kopplas bort? Kommer länder att fortsätta låta elen flöda fritt? Det är en fråga som blir alltmer angelägen.
Martin Berg är skribent med fokus på äganderätt och näringslivsfrågor.